Fem år efter mordet på Robin, 15: Får nog aldrig veta
Publicerad 2021-01-03
Mördare håller sig undan rättvisan.
Familjer lämnas i spillror.
Aftonbladet har kartlagt de ouppklarade morden i Stockholm.
– Man vill bara veta varför någon dödar ditt barn, säger Carolina Sinisalo, mamma till 15-årige Robin som sköts ihjäl för fem år sedan.
Se grafiken: Så styr kriminella gängen StockholmTiden det tog för fingret att krama avtryckaren var tiden det tog för Carolina Sinisalos liv att rämna.
En maskerad man sköt ihjäl hennes son Robin utanför familjens hem i Akalla. Robin hade nyss fyllt 15. Han ställde sig mellan pistolmynningen och sin fem år äldre bror Alejandro. Brodern sköts också. Han blev förlamad av sina skador.
Carolina Sinisalo har flera gånger pratat om vad som skedde den 19 januari 2016.
Nu ska det handla om tiden som sedan gick, svaren som aldrig kom och människorna som blev kvar.
Efter Robins död dröjde det två år innan hon orkade laga mat igen. Det tog tre år innan hon gav upp hoppet om att få veta varför det hände.
Nu har fem år passerat.
”Kunde bara gråta”
Hon brukar säga att hennes son dog men att hon förlorade hela sin familj. Ingen blev någonsin mer densamme.
– Jag har lite svårt att förstå att det redan gått fem år. Sorgen och smärtan är samma nu som då. Visst, i dag kan jag le när jag tänker på honom. Då kunde jag bara gråta. Samtidigt tänker jag också mycket på vad som hänt med frågan under de här åren, säger hon.
Vad ser du då?
– Hur många fler familjer det är. Jag blir rädd för att det blivit för normaliserat. I media blir det en liten rubrik eller artikel om att det varit en skjutning igen. Det är likadant ute i samhället bland folket. Har det verkligen blivit så att vi tycker det är normalt att ungarna mördar varandra?
”Var inte kriminella”
I Aftonbladets granskning ”Nätverken” har vi kartlagt de ouppklarade morden i Stockholm som polisen kopplar till kriminella uppgörelser. Under femårsperioden 2015-2019 rör det sig om 52 mordoffer, framför allt unga män.
Mordet på Robin är ett av fallen som ingår i sammanställningen.
– Alla som blir skjutna är inte gängkriminella Sedan kan man inte vara för naiv heller. Det är inte vem som helst som går runt och skjuter två personer mitt på dagen. Självklart är det kriminellt så sett, men jag kämpar med näbbar och klor för att mina pojkar inte ska stämplas som gängkriminella. För det var de inte, säger Carolina Sinisalo.
Polisen har också sagt att de inte anser att Robin var kriminell. Däremot tror de att motivet går att finna i någon av brödernas bakgrunder.
Carolina Sinisalo tycker att för lite fokus hamnar på människorna bakom statistiken.
– Det är jättefarligt att vi kriminaliserar offren. Den mänskliga empatin har försvunnit. Du läser om en tonåring som skjuts ihjäl i Rinkeby. ”Jaha, känd av polisen. Ingen bryr sig”. Men familjen har förlorat sitt barn. Man slutar inte älska någon för att den gör fel val i livet, säger hon.
Skulle ha fyllt 20
Även om sorgen är lika stark nu som då har andra saker bleknat med tiden. Utanför familjens port finns fortfarande ett kulhål synligt i staketet. Carolina Sinisalo kunde tidigare inte gå förbi utan att börja gråta.
Nu kan hon i stället känna en närhet.
– Jag kan se hur killarna står och hoppar och fjantar sig. Robin skulle alltid få alla att skratta. Eller så stod han där och såg sur ut på morgonen, han hatade att vakna tidigt. Oftast tänker jag på fina minnen när jag står där nu. Våra grannar undrar nog hur normala vi är för ibland står jag där och skrattar för mig själv, säger hon.
I början av januari skulle Robin ha fyllt 20 år. Carolina Sinisalo undrar ofta vem han hade varit, vad han hade gjort och hur han hade sett ut i dag.
Men det är frågor hon aldrig kommer få besvarade. Hon tror heller inte att hon någonsin kommer få veta varför Robin mördades.
– Jag bryr mig inte längre om vem det är som gjorde det. Den personen får leva med det resten av sitt liv.