Härva av konstiga ord? Få koll på klimat-lingot

helskärm

COP, IPCC och NDC. Klimatnördar älskar förkortningar och tekniska begrepp. Här är ordlistan för dig som vill låta lite smartare i fikarummet i samband med årets stora klimatmöte i Baku.

COP29: Nej, det är ingen halvdålig polisserie utan namnet på klimatkonferensen i Azerbajdzjan. COP (”Conference of the Parties”) syftar på parterna i FN:s klimatkonvention. De möts varje år och konferensen i Baku är nummer 29 i ordningen.

UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention (United Nations Framework Convention on Climate Change) som ska begränsa de globala utsläppen. För att låta extra insatt säger du ”U-N-F-triple-C” i engelskspråkiga sammanhang.

IPCC: FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) som sammanställer den bästa tillgängliga vetenskapen om klimatförändringarna.

Parisavtalet: Juridiskt bindande överenskommelse från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.

NDC: Ännu en förkortning? Just den här är dock särskilt bra att ha koll på i samband med klimatmötet. Den handlar om nationella klimatåtaganden (”nationally determined contributions”) som beskriver hur olika länder ska nå Parisavtalets mål. Nya, uppdaterade NDC:er ska lämnas in i februari nästa år.

NCQG: Klimatmänniskorna kan inte få nog av förkortningar. NCQG är aktuell vid årets ”finans-COP” och handlar om ett nytt gemensamt insamlingsmål för klimatfinansiering som ska ersätta ett tidigare. Bokstavskombinationen står för New Collective Quantified Goal on Climate Finance.

1,5 grader: Syftar på Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Världen har dock redan värmts upp till 1,1 grader och är snabbt på väg mot 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel.

Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften. Kallas även minusutsläpp.

Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp.

Antropogena utsläpp: Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen.

Kolsänkor: Något som långsiktigt fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Skogar, kärr och hav är exempel på kolsänkor.

Klimatfinansiering: Rika länder lovade tidigare 100 miljarder dollar om året till utvecklingsländer, för att hjälpa dem att begränsa utsläppen och hantera klimatförändringarna. Nu ska en ny siffra tas fram under förkortningen NCQG.

Utsläppsmarknader (carbon markets): Handlar förenklat om att företag och länder ska kompensera för sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter av de som tar bort eller minskar utsläppen.

Unep: FN:s miljöorgan, som samordnar FN:s miljöarbete. Ansvarar bland annat för en rad rapporter om utsläpp.

WMO: Meteorologiska världsorganisationen är ett FN-organ som håller koll på planetens väder, atmosfär och tillståndet i haven.

Mitigation (dämpande åtgärd): När det handlar om klimatet betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar.

Adaptation (anpassning): Handlar om hur världens länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvämningar eller bygga barriärer för att tackla stigande havsnivåer.

Loss and damage (förluster och skador): Kostnader för klimatrelaterade (exempelvis av oväder, översvämningar och bränder) skador och förluster för särskilt sårbara länder.