Hugo, 13, om skjutningen på skolan: ”Det var obeskrivligt”
Publicerad 2024-11-02 12.09
En elev tog med sig ett vapen och sköt sin klasskompis i huvudet inne på skoltoaletten.
Nu, åtta veckor senare, har vardagen återvänt till Trångssundskolan.
– Nu är det som det var innan. Det är lugnt och ingen är rädd, säger Hugo Jonsson, 13.
Det var en ovanligt varm septemberonsdag när en skolsköterska larmade polisen. En elev hade skjutits inne på en toalett på Trångsundsskolan i Huddinge.
– Vi hade sovmorgon. När jag kom hit 9.15 var hela skolgården full av polisbilar och ambulanser, berättar Hugo Jonsson, 13, som går i 7B.
– Sen kom andra sjundeklassare ut. Jag frågade vad som hänt och fick veta att någon blivit skjuten. Det var en obeskrivlig känsla, jag blev chockad. Jag kunde inte tro att det hänt här på min skola, säger Hugo Jonsson.
Då hade det gått ungefär 45 minuter sedan skolsköterskan larmat SOS. Den 14-årige pojken som sköts hade förts till sjukhus. Hans 15-årige klasskompis som misstänks för dådet hade gripits.
Oroliga föräldrar
Snabbt spärrades skolgården vid högstadiet av. Polisband fladdrade i vinden medan poliser sökte efter spår. Hugo Jonssons klass fick gå in i sitt klassrum.
– Vi fick våra telefoner så vi kunde ringa våra föräldrar. Jag ringde min mamma. Hon visste redan vad som hade hänt och var chockad, minns Hugo Jonsson.
Rondellen mellan matsalen och lågstadiet fylldes snart av journalister och oroliga föräldrar som ville hämta sina barn. Hugo Jonsson fick gå hem med sin moster och sina kusiner.
– Det kändes konstigt alltihop. Det var mycket i media och släktingar i andra städer hörde av sig och frågade vad som hänt, säger Hugo Jonsson.
”Gärna varit utan”
När eleverna gått hem stod rektor Kaj Majuri kvar och försökte förstå vad som hade hänt. Några timmar efter skjutningen - samtidigt som 14-åringen svävade mellan liv och död på sjukhuset - höll rektorn en improviserad presskonferens ute på skolgården. Kaj Majuri blev rikskänd över en natt.
– Jag hade semester för någon vecka sedan och bilade genom Europa. Plötsligt kom en kille från Storbritannien fram och sa att han kände igen mig. Det var ju konstigt, men lite kul. Jag visste inte ens att brittisk media bevakat det här, säger Kaj Majuri och fortsätter:
- Jag hade gärna varit utan den berömmelsen och att den här pojken inte hade gjort sig illa.
Liten toalett
Nu har det gått nästan två månader sedan skjutningen på Trångsundsskolan skakade Sverige. Aftonbladet har som enda media fått besöka skolan igen. Rektorn Kaj Majuri låser upp toaletten där det hände.
I dag visar ingenting att det var här inne som en elev sköt sin klasskompis i huvudet för mindre än två månader sedan. Då vittnade elever och lärare om allt blod i rummet utanför toaletten.
– Vi beställde extra städning från företaget som sköter städningen. Och bad om städare som inte är här i vanliga fall. Så fort polisen sa att det var okej städade de, säger Kaj Majuri.
Det ser ut som vilken skoltoalett som helst. Liten och trång. Ett handfat och en toalettstol.
Kaj Majuri är fortfarande förvånad över det som hände.
– Jag sa då när det hände att det kom som en blixt från klar himmel. Och så känns det fortfarande.
Rektorn ser fundersam ut. Tänker efter.
– Jag förstår det fortfarande inte. Varför tar man med sig ett vapen till skolan? Var det planerat? Det är så otroligt illa att det finns personer som förser andra med vapen.
Kommer inte tillbaka
Utanför på skolgården vid högstadiet spelar några elever fotboll. Andra klättrar i klätternätet. Löven har gulnat. Den 15-årige pojke som misstänks för skjutningen greps snabbt efteråt och häktades. I dag är han placerad på ett Sis-hem medan förundersökningen fortsätter.
Den 14-åriga pojken klarade sig mirakulöst nog utan bestående men. Han kommer bli helt återställd. Men han kommer inte komma tillbaka hit till Trångsundsskolan. Han ska börja om sitt liv någon annanstans.
– Jag tänker att det är skönt för honom. Även om han är helt oskyldig så kanske det skulle riva upp tankar och känslor för honom att komma hit. Andra kanske skulle fråga mycket, säger Kaj Majuri.
”Försökt glömma”
Dagarna efter skjutningen var lektionerna pausade. All tid ägnades åt att prata om det som hänt. Kuratorer och andra vuxna fanns tillgängliga. Hugo Jonsson i sjuan tycker att det var bra.
– Även om jag inte mådde dåligt så är det andra som har gjort det. Själv har jag inte pratat så mycket med mina föräldrar om det som hände heller. Jag har bara försökt glömma det, säger Hugo Jonsson, 13.
Hur är stämningen på skolan nu?
– Det är precis som den var innan. Det är lugnt och ingen är rädd. Det är ingen som pratar om det som hände, säger Hugo Jonsson.
Kaj Majuri har samma bild.
– För eleverna så händer det så mycket varje dag. Man blir kär, man bråkar om något, det är olika saker hela tiden. Tankarna och känslorna kring incidenten har ebbat ut. Kuratorn säger att det är en handfull elever som fortfarande pratar om incidenten, säger han.
Kaj Majuri återkommer hela tiden till att kalla det incidenten.
Är det så ni pratar om det på skolan och med eleverna?
– Ja.