Det ska bli säkrare att föda - med nya rutiner

Mary Mårtensson

Experten: Vi ska få nationella riktlinjer för förlossningsvården

Det ska bli säkrare att föda barn i framtiden - med nya rutiner och utbildning.

– Vi kommer att få nationella rekommendationer för förlossningsvården i hela Sverige, säger Eva Uustal, initiativtagare och specialist på förlossningsskador.

Det är SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, som tillsammans med Svenska Barnmorskeförbundet och patientförsäkringen LÖF utarbetat ett utbildningsprogram för förlossningspersonalen.

Det syftar till att minska bristningarna och underlivsskadorna hos de födande kvinnorna. Det utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet, är webbaserat och ska även vara tillgängligt för kvinnorna.

– Det kommer att förankras bland Sveriges läkare och barnmorskor så att det verkligen används, säger Eva Uustal, specialist i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitetssjukhus och en pionjär i arbetet för att minska bristningarna.

Hon fortsätter.

– Det kommer att utmynna i nationella rekommendationer för förlossningsvården i hela Sverige. Vi ska även ha riktlinjer för hur en skada som upptäcks flera år efter förlossningen ska åtgärdas.

Sug efter kunskap

Det är alltså professionen – och inte myndigheterna – som nu ser till att förlossningsvården förbättras och blir enhetlig i hela landet.

– Det finns ett väldigt sug efter kunskap bland läkare och barnmorskor. Men hittills har det varit svårt att få till ett utbildningsmaterial, eftersom kvinnor kanske inte gärna vill få sitt underliv fotograferat. Men nu har det skett en stor attitydförändring, säger Eva Uustal.

Utbildningsprogrammet beräknas vara klart under hösten.

– Det händer mycket nu och det är mycket tack vare kvinnorna själva och media som lyft de här frågorna, så att det verkligen kommer till stånd en förändring. I den här stora satsningen kommer vi att lyssna väldigt mycket till vad kvinnorna själva säger.

Experterna vill även inrätta regionala kompetenscentra, dit kvinnorna kan vända sig när något inte står rätt till i underlivet efter förlossningen.

Bristningar vid förlossningar

Bristningar i bäckenbotten vid vaginala förlossningar delas in i fyra klasser:

Grad 1: Bristning i slidans slemhinna, mynning eller huden i mellangården, men inte i den underliggande vävnaden.

Grad 2: Bristning i slidans slemhinna, mynning samt i muskulaturen i mellangården.

Grad 3: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten samt i både ändtarmens yttre och inre slutmuskel (sfinkter)

Grad 4: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten och i ändtarmens yttre och inre slutmuskel samt i tarmväggen.

Grad 3 och 4 ökar risken för urin- och avföringsinkontinens och smärta.

Slutmuskeln i ändtarmen kallas även ringmuskel och analsfinkter

Källor: Socialstyrelsen 2015: "Graviditeter,  förlossningar och nyfödda barn". SBU:s rapport "Analsfinkterskador vid förlossning" från april 2016.

Skador på slutmuskeln vid förlossningen

3, 4 procent av de kvinnor som födde vaginalt 2014 fick bristningar i ändtarmens slutmuskel (grad 3). Hos en mindre del sprack även ändtarmens slemhinna (grad 4).

Skadorna kan orsaka läckage av urin och avföring, smärtor, framfall, sexuella störningar, svårigheter att tömma tarmen, fistelgångar.

Att läcka gas/avföring är dubbelt så vanligt vid skada på slutmuskeln, än utan sådan skada.

Risken för avföringsläckage 20 år senare ökar vid vaginalförlossning.

Risken för framfall är upp till fyra gånger högre vid vaginalförlossning jämfört med kejsarsnitt, enligt en avhandling från Göteborg.

Källa: SBU:s rapport "Analsfinkterskador vid förlossning"  april 2016. SBU: "Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning", rapport 250/2016.