Kan tyda på att kidnapparna vill förhandla
Det nya livstecknet från den kidnappade svensken Johan Gustafsson kan vara en signal om att kidnapparna vill förhandla.
För al-Qaida i Nordafrika är svensken och övriga utlänningar en tillgång att använda vid behov.
Kanske är det så att al-Qaida i Nordafrika, Aqim, är i behov av pengar. Kidnappningen av utlänningar är en av deras finansieringskällor. Förutom Johan Gustafsson håller de också en sydafrikan.
Andra utlänningar som hållits som gisslan av gruppen har antingen avrättats, en fransman för att straffa Frankrike för deras väpnade intervention i Mali 2013, eller släppts mot förmodade lösensummor i miljonklassen. Av förklarliga skäl är detta inget inblandade regeringar talar högt om.
Det nya i Johan Gustafssons fall är att en sydafrikansk organisation, Gift of givers, engagerat sig för att få honom och sydafrikanen Stephen McGowan fri och upprättat kontakt med kidnapparna eller åtminstone en mellanhand. Gift of givers tolkar filmen som att kidnapparna vill förhandla trots att de ännu inte sägs ha framfört några krav.
Normalt finns det bara två alternativ. Antingen vill man utväxla utlänningarna mot fängslade jihadister (vilket nästan aldrig fungerar) eller så vill man ha pengar (vilket ofta fungerar även om få officiellt medger att de betalat någon lösensumma).
Att inspleningen överlämnades i Bamako kan vara ett tecken på att svensken hålls fången i Mali där han kidnappades för fyra år sedan.
Att utlänningarna ofta sitter kidnappade långa tider beror troligen på att Aqim ser dem som en tillgång, ungefär som ett bankkonto som man kan vittja vid behov.
Ända sedan 2013 har gruppen kämpat i motvind. Efter att en tid ha hållit två tredjedelar av Malis territorium inklusive staden Timbuktu, gick franska trupper in och tvingade Aqim och övriga islamistgrupper på reträtt. Nu upprätthålls säkerheten av en FN-styrka på 10 000 man, däribland några hundra svenskar, och några tusen fransmän som är kvar. Men terrorhotet är ändå inte avvärjt.
För snart två veckor sedan attackerades lyxhotellet Radisson Blu i huvudstaden Bamako. 170 människor, många utlänningar, togs som gisslan och 22 dödades. Efteråt tog Aqim på sig dådet i samarbete med utbrytargruppen al-Mourabitoun.
Det var den tredje och största terrorattacken i Mali det senaste året som särskilt riktade sig mot utlänningar. Den kom bara en vecka efter Islamiska statens omfattande attacker i Paris. Aqim kan ha känt behov av att visa att man är kapabel att genomföra stora spektakulära attacker, precis som IS. De två jihadistorganisationerna befinner sig i en kamp om att vinna radikaliserade muslimers hjärtan runtom i världen. En kamp som IS just nu leder med hästlängder.
Fram till dådet i Bamako hade Aqim mest ägnat sig åt att detonera fjärrstyrda vägbomber riktade mot Malis armé eller FN-trupper på patrull.
Al-Qaida försöker framställa sig som den mer moderata av de två organisationerna. Vid hotellattacken mot Radisson fick gisslan recitera koranen. De som var muslimer släpptes. Allt i linje med al-Qaidas uttalade mål att inte döda muslimer i attacker som riktar sig mot västvärlden. De anställde inte heller den totala massaker de kunde ha utfört.
Om denna den med moderata framtoning är till någon hjälp för den tillfångatagne Johan Gustafsson återstår att se.