Det här är ingen satsning, Maud

Det skulle bli en uppvisning för svensk rymdindustri.

Men luften pyser ur den storstilade satsningen.

Med två ministrar, en ambassadör och rektorn för Kungliga tekniska högskolan på plats skulle uppskjutningen av den förste svenske astronauten bli en uppvisning för svensk rymdindustri.

Men Christer Fuglesang är fortfarande kvar på jorden när rymdminister Maud Olofsson (c) och rymdforskningsminister Lars Leijonborg (fp) vänder tillbaka till Sverige för att hinna till Nobelfesten.

Kvar blir Sveriges ambassadör i USA, Gunnar Lund och rektor Anders Flodström. Inget fel på dem – men de har ju inte samma strålglans som partiledare och statsråd.

Men även på andra sätt håller luften på att pysa ur den svenska rymdsatsningen.

Rymdindustrin betraktas som strategisk för hela den högteknologiska sektorn. Här bedrivs framkantsforskning vars resultat kan användas även inom andra sektorer.

Svensk rymdindustri är dessutom efterfrågad i olika internationella projekt. I Fuglesangs Discovery finns exempelvis värmekameror från Flir systems i Danderyd.

Men i stället för att satsa drar den svenska regeringen ner anslagen till rymdverksamheten.

I år finns 659 miljoner kronor för rymdverksamhet i statens budget. Det är 133 miljoner mindre än året innan.

Nästa år krymps anslaget i finansminister Anders Borgs budgetförslag med 47 miljoner kronor.

Året därpå dras anslaget ner ännu mer. Då försvinner ytterligare 84 miljoner kronor ur statens rymdbudget.

På fyra år har alltså statens bidrag till rymdsektorn minskat med över en kvarts miljard kronor.

Trots det talar Maud Olofsson om en satsning. Men som sådan är den ganska märklig. Den består i att regeringen satsar lite mer pengar nästa år än den socialdemokratiska regeringen hade tänkt göra.

I reda pengar, däremot, minskar anslaget. Det brukar sällan kallas satsning – oavsett vad Maud Olofsson tycker.

Antalet sysselsatta i den svenska rymdindustrin har minskat kontinuerligt sedan 1998. Nu jobbar omkring 950 personer i rymdsektorn.