Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Elöverkänsliga får 1,7 miljoner i statsbidrag

Publicerad 2015-01-20

Elöverkänsligas riksförbund får 1,7 miljoner i statsbidrag i år.

Trots att elöverkänslighet inte är en godkänd diagnos.

– Det framgår inte att det ska vara vetenskapligt bevisat, säger Frida Azadi, utredare vid Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen delar ut statsbidrag till drygt 60 handikapporganisationer i år på totalt 182 742 000 kronor.

1,7 miljoner av dem går till Elöverkänsligas riksförbund. Trots att elöverkänslighet inte är en vetenskapligt godkänd diagnos.

– Statsbidraget beviljas på grund av att organisationen uppfyller de krav som framgår i förordningen, säger Frida Azadi, utredare vid Socialstyrelsen.

Utgår ifrån förordningen

I stället står det i förordningen att en övervägande del av medlemmarna ska vara "personer som till följd av varaktiga funktionshinder möter stora svårigheter i den dagliga livet, och vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för personer med funktionshinder och bevaka deras intressen."

– Det framgår inte i förordningen att det ska vara vetenskapligt bevisat, att det är en godkänd diagnos, säger Azadi.

För att komma fram till om medlemmarna har varaktiga funktionshinder har Socialstyrelsen läkare till hjälp.

– Att det ska vara bevisat är någonting helt annat.

Elöverkänsligas riksförbund får mer i statsbidrag än exempelvis Alzheimersföreningen i Sverige, Blodcancerförbundet, HIV-Sverige, Ung Cancer och Lungcancerförbundet.

Det är Lena Hillert, docent och överläkare i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet, kritisk till:

– Det har sänt budskapet till många att det är ett accepterat orsakssamband, mellan symptomen och strålningarna, från myndigheterna. Men så är det inte. Jag får mejl från Asien där de frågar om det är en accepterad diagnos i Sverige eftersom förbundet är godkänt, säger hon till SVT:s Smålandsnytt.

Summan på statsbidraget fastställs dock med hjälp av nyckeltal som baseras på bland annat antalet betalande medlemmar. Elöverkänsligas Riksförbund har 2913 stycken, enligt deras ansökan till Socialstyrelsen. 2059 är kvinnor och 854 män.

”Är funktionsnedsättning”

De senaste fem åren har Elöverkänsligas riksförbund fått närmare nio miljoner kronor i statsbidrag.

Riksförbundet hävdar att behoven är stora.

– Det är inga problem att använda dem. Det går åt. Vi skulle behöva lika mycket till. Vi har 1,5 kanslist. Vi köper tjänster och får hjälp med datahantering som vi inte har så mycket folk som klarar av. Sen har vi årsstämma. Det kostar att få ihop folk från alla län i Sverige, säger Marianne Ketti, ordförande.

Hon lider själv av elöverkänslighet.

– Ja, självklart. Precis som ungefär 50 procent av svenskar gör det fast att de inte förstår det.

Marianne Ketti bor i byn Vattnäs utanför Mora och har fått klä in sitt hus i ett slags silvernät för att slippa strålningen från tv-masten på andra sidan Orsasjön.

Hon påpekar att elöverkänslighet inte ens är en diagnos.

– Det är en funktionsnedsättning. Det handlar om att det är människor som far fruktansvärt illa. Man måste titta på verkligeheten. Man kan inte blunda.

Liknar symptom med tomten

Om Marianne Ketti utsätts för el kan hon bli medvetslös, uppger hon. Enligt henne märks elöverkänslighet tydligt.

– Det märker man när man är i kontakt med mobiler, datorer, lysrör och lågenergilampor. Det går över när du går därifrån. I alla fall till att börja med.

Lena Hillert påpekar att symptomen inte är påhittade. Människor som upplever att de har elöverkänslighet mår dåligt, men orsaken ligger inte i elektromagnetiska fält eller strålningar, uppger hon för SVT.

– Vi kan inte bevisa att sambandet inte finns på samma sätt som vi inte kan bevisa att tomten inte finns. Och där är forskningen samstämmig, säger Lena Hillert till Smålandsnytt.

Ketti är väldigt trött på att bli ifrågasatt. I slutet av samtalet, efter att hon fått berätta sin berättelse, påpekar hon:

– Lycka till med det här. Försök inte att vinkla det här åt något galet håll för då tänker vi anmäla dig.

Jag skriver bara ut fakta.

– Vad som är fakta har jag synpunkter på.