Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Ex-ministrarna kritiska till nedmonteringen

Uppdaterad 2014-11-05 | Publicerad 2014-10-21

Historiska felbeslut ligger bakom bristen på heli­koptrar för ubåtsjakt, menar flera före detta försvarsministrar.

– Vi har på ett sorgligt sätt monterat ned incidentberedskapen, säger Anders Björck (M), ex-försvars­minister.

Följ ämnen
Ryssland

Den miltära operationen i Stockholms skärgård har satt fokus på det svenska för­svarets förmåga och resurser. Som bristen på sjöhelikoptrar för ubåtsjakt. Sedan 1994 har försvarets andel av BNP sjunkit till drygt en procent.

Den nya helikopter 14, som försvaret beställde 18 stycken av 2001, har försenats år efter år. Fem av dem ska anpassas för ubåtsjakt. Men de kanske inte är fullt redo förrän efter 2020, rapporterar SvD.

”Kostar pengar”

En av de kritiska är Mikael Odenberg (M), försvarsminister 2006-2007. Han tvingades avgå efter en kontrovers med Anders Borg (M).

Odenberg menar att den omställning som gjordes efter kalla kriget från invasions- till insatsförsvar var helt nödvändig.

– Däremot har det funnits en övertro på att spara pengar och det är en ganska drastisk minskning av försvarsanslagen som andel av BNP. Samtidigt har man nog underskattat komplexiteten i att göra den där omställningen. Det är en sak att avveckla det gamla men det kostar också pengar att bygga upp det nya, säger han.

”Blåögd naivitet”

Efter kalla kriget ställdes det svenska försvaret om och anslagen fortsatte att ligga kring 40 miljarder per år. Inte förrän Rysslands krig mot Georgien 2008 kom debatten om det svenska gränsförsvaret igång på allvar igen.

Odenberg menar att bredden i det svenska försvaret i dag är ett av problemen.

– Det handlar ju bland annat om att det inte finns några ubåtsjakts-helikoptrar i dag. Politikerna har fortsatt att skjuta problemen framför sig. Det finns ett drag av blåögd naivitet över den svenska folksjälen som går över partigränserna.

Anders Björck (M), försvarsminister 1991-1994, har länge varit kritisk till utvecklingen i det svenska försvaret.

– Tyvärr har vi haft en väldigt tråkig utveckling sedan 1994. Det är många som har ansvaret för det, både socialdemokratiska regeringar men de senaste åtta åren har vi faktiskt haft en Alliansregering som under moderatlett styre dragit ned väldigt mycket på försvaret. Nu ser vi resultatet, säger han.

Han menar att det inte är överraskande att Ryssland nu agerar på ett aggressivare sätt mot sin omgivning.

”Har inga helikoptrar”

– Det här kunde vi lätt ha förutsett. Det är ju bara att se hur Putin har agerat på Krim. Det finns gott underrättelsematerial som borde ha varit ett varningstecken. Många trodde att i och med att muren fallit så var det frid och ro. Man förutsåg inte att det skulle komma en person som Putin som hade stormaktsdrömmar och som ville återupprätta det gamla Sovjet­unionen.

Han menar att svensk naivitet ligger bakom ”nedrustning av spetskompetensen”.

– Ta till exempel ubåtsjakten. På min tid försökte vi hålla den kompetensen i så gott skick som möjligt. Nu har man monterat ned den kapaciteten, vi har inga helikoptrar som räcker till för det här. Vi har tvärtom gått ned till nästan noll. Det märks naturligtvis på andra sidan Östersjön och runt om i världen.

Anders Björck ser inte heller ljust på framtiden, även om de flesta riksdagspartierna nu pratar om högre anslag till det militära.

– Det är sorgligt, det kommer ta ungefär tio år om vi vill till den gamla förmågan, och det kommer att kosta väldigt mycket pengar, säger han.

Kritisk till nedläggningen av allmänna värnplikten

Björn von Sydow (S), försvarsminister 1997-2002, menar att det var rimligt att skära ned på försvaret efter kalla krigets slut.

Han är dock mycket kritisk till beslutet 2009 om att lägga ned den allmänna värnplikten.

– Hade vi haft den hade vi kunnat genomföra både repetitionsövningar och se till att vi varje år hade en tillförsel av nyutbildade soldater. Däremot menar jag inte att man skulle ha en inkallelse på 50 000 som det var under kalla kriget. Men en volym som låg kanske på 14 000-15 000 ungefär hade varit bra i den utvecklingen som vi haft sedan 2008, då kriget mellan Georgien och Ryssland ägde rum, säger han.