Många utrikes födda barn lever i ekonomisk utsatthet

Joanna Górecka

helskärm

Närmare hälften av alla unga under 19 år i Uppsala kommun som är utrikes födda lever med låg ekonomisk standard – 46,6 procent. Det visar siffror från SCB.

– Det är skrämmande med så höga siffror i Uppsala, säger Johanna Rudmark Hagström, socialchef vid Uppsala Stadsmission.

Andelen personer i Uppsala kommun som lever med låg ekonomisk standard är 11,4 procent. Men bland utrikes födda barn och unga i kommunen, personer under 19 år, är andelen betydligt högre: 46,6 procent lever med låg ekonomisk standard.

Siffrorna från SCB presenterades nyligen av Nyhetsbyrån Siren och visar data från 2019.

Johanna Rudmark Hagström, socialchef vid Uppsala Stadsmission, känner igen bilden.

– Det här kan vi absolut se i våra verksamheter, exempelvis när vi genom Matcentralen delar ut matkassar. Spännvidden är såklart stor, det kommer 400 familjer i veckan, men det är väldigt många med utländsk bakgrund.
Låg ekonomisk standard innebär, enligt Folkhälsomyndigheten, att hushållets disponibla inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet i landet. Johanna Rudmark Hagström talar om ett dubbel utsatthet för utrikes födda barn.

– Om ens föräldrar inte är förankrade i samhället blir det lätt att hamna utanför. Det finns ett stort krav på föreningar och skolor att se till att information och delaktighet skapas. Under corona kan vi dessutom se att många som redan kämpade har blivit ytterligare utsatta. Många som kanske hade timanställning och redan försörjde sig knapert har ramlat ur det, en del har ingen möjlighet att få a-kassa. Många har det tufft.

Tuff barndom skapar utsatthet i framtiden

En barndom i utsatthet kan leda till sämre livsvillkor i framtiden, det visar bland annat en undersökning från Uppsala universitet som presenterades i januari. En tuff barndom leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen – framför allt i par där båda har liknande upplevelser, visar undersökningen där 818 mödrar och deras partner fått svara på en enkät, ett år efter att de fått ett gemensamt barn. Undersökningen fokuserade på en rad olika negativa barndomsupplevelser.

– Här gäller det för skola, förskola och sjukvården att våga ställa de jobbiga frågorna, för det här är de svårast drabbade i samhället, säger Per Kristiansson, specialistläkare i allmänmedicin och universitetslektor vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.

"Skrämmande med så höga siffror"

Låg ekonomisk standard i kombination med utanförskap för så många unga är alarmerande menar Johanna Rudmark Hagström.

– Det är skrämmande med så höga siffror i Uppsala. Vi måste verkligen bli bättre på att motverka det här och komma ihåg att utanförskap kan handla om så mycket. Inte bara ekonomi utan även tillgång till information.