Kvinnomorden: ”Vi måste fortsätta prata om våldet”
Uppdaterad 2021-06-04 | Publicerad 2021-06-03
Trebarnsmamman i Fisksätra levde isolerad och kontrollerad.
Men hon är långt ifrån ensam – det har länge larmats om att utländska kvinnor som inte kan språket är en särskilt utsatt grupp när det handlar om mäns våld mot kvinnor.
– Man måste hitta ett tillfälle att bryta isoleringen och där måste vi alla hjälpas åt, säger Åsa Witkowski, på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.
För den 36-åriga kvinnan i Fisksätra slutade det med döden. Hon sköts i huvudet av sin man i december ifjol när barnen var på förskolan.
I förundersökningen framgår det hur kvinnan, trots att hon bott i Sverige i 13 år, inte kunde språket och förbjöds att ha ett socialt liv.
Hon var ensam med barnen, maken och våldet och såg fram emot den dagen hon skulle få svenskt medborgarskap – då skulle hon kanske kunna lämna mannen trodde hon.
– Kvinnor som lever i en våldsam relation lägger ofta skulden på sig själva. De känner att de borde kunna reda ut relationen själva, att de försummat tillfällen att gå.
– Det blir naturligtvis en extra utsatthet när man inte kan språket eller har rätt kontakter. Man kanske inte ens förstår samhällsstrukturen och var kan ska vända sig för att få hjälp, säger Åsa Witkowski, på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK.
Mer isolerade
Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund kan vara särskilt sårbara för våld och att de på grund av just språksvårigheter och brist på sociala nätverk kan de ha svårare att få hjälp och stöd.
Kvinnor med utländsk bakgrund utsätts även för våld i större omfattning än kvinnor som har minst en förälder som är född i Sverige. Detta för att de ofta befinner sig i en utsatt ekonomisk situation och är mer isolerade.
– Jag blir så ledsen när jag läser om denna kvinna. Det är ett underbetyg till oss alla att detta fortsätter att ske, säger Åsa Witkowski.
Men hon menar att hur jobbigt det än är att läsa så ska man göra det. Läsa och diskutera det. I fikarummet, på skolgården, på gymmet, vid köksbordet.
– Men ingen ska ju behöva dödas för att vi ska börja prata om det. Vi måste prata om det tidigare, vilket jag tycker att vi nu börjat göra i Sverige efter vårens kvinnomord, säger hon.
Våga fråga
Kvinnor som lever i en våldsam relation måste hitta det tillfälle där de kan lyckas bryta isoleringen. Men för att kunna göra detta måste alla hjälpas åt.
Det kan handla om att fråga din granne hur hon egentligen mår till att polisanmäla om du tror att någon du känner utsätts för våld.
Även myndigheter måste bli bättre på att fråga.
– Jag har pratat med kvinnor som sagt att de önskar att de ska få frågan när de är på akuten, BVC eller socialen om de utsatts för våld. Jag önskar att någon hade frågat mig hur jag hade det, har jag ofta fått höra. De fysiska kontakterna är väldigt viktiga, de måste vi vara väldigt varsamma om.
Omgivningen har större kunskap och lägre tolerans vad gäller våld idag jämfört med för några år sedan, menar Åsa Witkowski, men fortfarande misshandlas kvinnor. Fortfarande mördas de.
– De här kvinnorna är ju inte ideala brottsoffer eller patienter. De är så ambivalenta. Ena dagen vågar de lämna, andra dagen inte.
– När en kvinna försöker lämna en sådan här man så följer en lång och jobbig period där de utsätts för en terror som inte är mänsklig. Alla vi runt omkring måste ha förståelse för den processen och fortsätta att vara ihärdiga.