Cirka 600 ärenden utreds just nu i Sverige som misstänkt hedersrelaterade.
Men att anmäla kan vara svårt för den drabbade.
– Alla är inte beredda att förlora hela sitt nätverk, att betala ett så högt pris, säger forskaren Mehrdad Darvishpour.
Nours fall må vara unikt då det är första gången som någon döms för hedersförtryck.
Att utsättas för den formen av förtryck är Nour dock långt ifrån ensam om.
Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika vis. Det kan handla om allt från att man inte får gå klädd hur man vill – till våld och hot.
Exakt hur många som är drabbade vet ingen säkert.
Astrid Schlytter, en av Sveriges främsta experter i ämnet, har uppskattat att så många som 240 000 unga lever under hedersrelaterade familjenormer i Sverige.
– Kartläggningar har bedömt att ungefär var femte ung person lever i en kontext med en oskuldsnorm. Och var tjugonde tillfrågad niondeklassare lever under någon form av hedersförtryck, har hon tidigare sagt.
Enligt färska siffror som polisen tagit fram åt Aftonbladet finns det just nu cirka 600 ärenden med hedersmarkering. Foto: Johan Nilsson/TT
På polisens Nationella avdelning införde man 2019 en så kallad hedersmarkering i sitt system för att visa att brottet kan ha ett hedersmotiv.
Polisen har tagit fram färska siffror åt Aftonbladet som visar att det just nu finns cirka 600 ärenden i riket som har en hedersmarkering.
”Ofta lever den som utsätts i en kontext där det är tabu att prata med utomstående”, säger Jenny Edin. Foto: Polisen
Hedersrelaterade brott omfattar brotten hedersförtryck, barnäktenskapsbrott, äktenskapstvång, vilseledande till tvångsäktenskapsresa och könsstympning. Samt alla andra brott som begås med ett hedersmotiv, vilket kan vara i princip alla brott.
Jenny Edin är kommissarie och nationell processledare för polisens arbete mot hedersrelaterad brottslighet. Hon betonar att siffran är levande och ändrar sig hela tiden.
– Hedersmarkeringen är ett arbetsredskap för polisen som syftar till att upptäcka hedersrelaterade brott tidigt och därmed kunna vidta rätt åtgärder initialt, under den fortsatta utredningen och i skyddsarbetet med de utsatta. Siffran ska inte tolkas som det faktiska antalet hedersrelaterade brott eftersom markeringen kan användas så snart det finns anledning att utreda om brottet är hedersrelaterat.
Mörkertalet är dock sannolikt stort, enligt Jenny Edin:
– Ofta lever den som utsätts i en kontext där det är tabu att prata med utomstående, inklusive myndigheter, om det som sker inom familjen.
”Högt pris”
Mehrdad Darvishpour är senior lektor och docent i socialt arbete vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens universitet, och har forskat om hedersproblematik.
Han säger att brottsoffer i den här kategorin är extra utsatta då familjen i många fall ställer sig på gärningsmännens sida.
Forskaren Mehrdad Darvishpour säger att det inte är alla som är medvetna om att de lever i en hederskontext då det kan ha blivit normaliserat. Foto: Mälardalens Universitet
– Många är rädda för konsekvenserna. Vi har många exempel på kvinnor som vågat stå emot och som förlorat hela sitt nätverk, sin släkt och familj. Det är inte alla som är beredda att betala det höga priset, säger Mehrdad Darvishpour.
– Andra kanske inte är medvetna om att de lever i en hederskontext. Precis som kvinnor som utsätts för våld i nära relation under lång tid så kan det normaliseras, att man inte ser själv hur man har det.
De som väl anmäler är därför en liten del av den stora grupp som misstänks vara drabbad. Och de fall som därifrån tar sig från en polisanmälan till en fällande dom än färre.
Under 2023 har hittills cirka 100 hedersmarkerade ärenden redovisats till åklagaren. Hur många som gått vidare till åtal är ännu oklart.
Kunskapsluckor
Sandra Petersson är avdelningschef vid Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Även hon ser hur få anmälda fall tar sig hela vägen till en fällande dom:
– Många insatser har gjorts under åren och det finns idag fler verktyg än tidigare men en del av problematiken ligger i utmaningen med en framgångsrik implementering av de verktyg som finns.
– Det är viktigt att fortsätta sprida information om och kunskap kring hur hedersförtryck tar sig uttryck i alla samhällsinstanser.
Hon säger att medvetenheten om hedersförtryck och hedersvåld är större idag än för tio år sedan men att det fortfarande finns kunskapsluckor i samhället om vad hedersförtryck är och innebär.
– Hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig på olika sätt och det finns därför flera olika brottskategorier, en del av dem är väldigt nya. Det är fråga om alltifrån könsstympning till äktenskapstvång och det nya särskilda brottet om hedersförtryck. Det hedersrelaterade våldet kan ta sig uttryck i alltifrån ekonomiskt våld till psykiskt och fysiskt våld. Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i alla olika åldrar och även den som utövar brott kan vara ett offer för sådant våld och förtryck, säger Sandra Petersson.
”Har inte agerat”
Sabina Landstedt, stödsamordnare på riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, har tidigare berättat att många som hör av sig till dem och berättar att de är utsatta för hedersförtryck gör det för att deras liv inte är deras eget.
De får inte bära de kläder de vill, de kanske måste bära hijab och många av dem fruktar även att de ska giftas bort mot sin vilja.
På GAPF har man länge efterlyst att myndigheter som socialtjänsten och familjerätten men även domstolarna ska bli bättre på att se hedersrelaterat våld eller förtryck och att våga väga in det i sina beslut och domar.
– Man är rädd att bli stämplad som rasist eller att stigmatisera någon, men i stället låter man de här kvinnorna leva kvar i utsattheten. Det är så vanligt att folk har reagerat på att något är fel men de har inte agerat. Här måste kvinnors rätt att få leva ett fritt liv gå före vår egen rädsla. Våga fråga, säger Sabina Landstedt.
