Turkiet går mot envälde – den nya grundlagen på 30 sekunder
Uppdaterad 2017-04-25 | Publicerad 2017-03-13
Turkiet lägger allt mer makt i president Erdogans händer.
Den 16 april röstade en knapp majoritet ja folkomröstningen om en ny grundlag som stärker presidenten på bekostnad av parlamentet.
Kritiker hävdar grundlagen avskaffar demokratin i Turkiet – medan anhängarna talar om stabilitet. Det här är vad det handlar om.
- Recep Tayyip Erdoğan blev premiärminister 2003 och president 2014. Han och hans parti AKP genomförde till en början en rad demokratiska reformer – men de senaste åren har han blivit allt mer auktoritär.
- Den nya grundlagen innebär att presidenten fortsätter att väljas på demokratisk väg – men när han väl är vald får han så gott som oinskränkta maktbefogenheter.
- Bland annat avskaffas premiärministerposten, och grundlagen låter presidenten styra med dekret och utse viktiga domare, ger honom rätt att upplösa parlamentet och att på egen hand införa undantagstillstånd.
– Det här är ett mycket stort steg mot ännu mer auktoritärt styre. Förslaget innebär att man går mot att koncentrera makten i en persons händer och kraftigt begränsar en rad kontrollmekanismer, säger Turkietkännaren Paul Levin till TT. - Ändringen betyder också att Erdogan kan sitta kvar som president ända till år 2029.
- Omröstningen följer på ett år då Erdogan samlat allt mer makt hos sig själv, en utveckling som eskalerade efter det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016. Sedan dess har kritiska medier stängts ner och över 100 000 meningsmotståndare, poliser och domare fått sparken eller fängslats, ofta på lösa grunder.
Artikeln uppdaterades senast 25 april.