Experten: ”Om man kan undvika klipp är det bäst för alla”

Mary Mårtensson

Att kvinnor klipps vid förlossningen är en rutin som skiljer sig kraftigt mellan sjukhusen.

Vid Karlskoga lasarett klipps var tredje förstföderska.

– Om man kan undvika det så är det bäst för alla, säger Olof Stephansson, förlossningsöverläkare och forskare.

Det kallas perinealklipp, när en kvinna klipps i mellangården vid en vaginal förlossning. Det kan ske om barnet visar tecken på att må dåligt och snabbt måste ut.

– Om hjärtljuden på barnet går ned måste man kanske förlösa mamman snabbare och då kan man behöva ta till ett klipp, säger Olof Stephansson.

Han är förlossningsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt vid Visby lasarett på Gotland. Han är även medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens nya rapport "Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015".

Förlossningsskada

Ett perinealklipp kan också tillgripas om man bedömer att det kan förhindra en ännu allvarligare skada i ändtarmsmuskeln.

– Syftet är att det inte ska bli en ännu större förlossningsskada.

2015 klipptes 11,3 procent av förstföderskorna och 2,4 procent av omföderskorna i Sverige.

Den största riskfaktorn för svåra bristningar är instrumentell vaginal förlossning, som vanligen sker med sugklocka. Då drabbas 12 procent av kvinnorna, jämfört med fyra procent vid icke-instrumentell förlossning, enligt en rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, från 2016.

Har minskat

– Det finns mycket forskning som visar att ett klipp kan skydda mot bristningar vid instrumentell förlossning, men det finns inte lika starka bevis för att det kan skydda vid en vanlig förlossning, säger Olof Stephansson.

Man bör dock ha klart för sig att ett klipp medför en skada i muskulaturen i mellangården som motsvarar en bristning av grad två (på en fyragradig skala).

Sedan 1990 har andelen perinealklipp halverats från 12,6 procent till 6,2 procent i genomsnitt 2015.

Olika rutiner

Men rutinerna ser väldigt olika ut vid olika förlossningskliniker. Vissa har en stark tradition av att klippa, medan andra försöker undvika det.

• Den högsta andelen klipp bland förstföderskorna stod Karlskoga lasarett för med 35,7 procent.
• Den lägsta andelen hade Huddinge sjukhus med bara 2,7 procent.

Bland landstingen sticker Västernorrland ut med högst andel på 25 procent bland förstföderskorna. Lägst andel hade Östergötland med 4,7 procent.

Varför är det så stora skillnader?

– Det är olika sätt att arbeta på. Det handlar om att man handlägger förlossningar på olika sätt på olika sjukhus. Anledningen till att man klipper olika mycket är att man har olika traditioner och att man lär ut på olika sätt, säger Olof Stephansson.

Kan få besvär

Han betonar dock att det inte finns någon rak koppling mellan andelen klipp och andelen svåra bristningar.

Klipps många kvinnor i onödan?

– Om man klarar sig utan att klippa mellangården, så är det bäst för alla. Men det förutsätter att barnet mår bra och att man inte behöver forcera förlossningen.

Ett perinealklipp innebär ju ändå en bristning av grad två.

– Ja precis, skadan måste sys ihop efteråt och det är klart att om man kan undvika att klippa så är det det bästa.

Kan ett klipp orsaka inkontinens och andra besvär?

– Om man inte har sytt ihop de olika skikten i mellangården på rätt sätt kan kvinnan få besvär efter förlossningen, säger Olof Stephansson.