Oden har satt kurs mot Arktis

helskärm

Den svenska isbrytaren Oden har med en internationell besättning satt kurs mot Arktis. Nu väntar en tre månader lång forskningsexpedition till platser som ingen människa tidigare besökt.

Den 108 meter långa isbrytaren håller på vintern till i Bottenviken, men sommartid är Oden ibland utlånad till olika forskningsprojekt, då under kontrakt med myndigheten Polarforskningssekretariatet.

– Det är fantastiskt kul att vi kan utnyttja fartyget för att få industrin att fungera i Norrland vintertid och sedan jobba sommartid för forskningsexpeditioner, säger Tomas Årnell, chef för isbrytningsverksamheten på Sjöfartsverket.

På lördagen lämnade Oden Helsingborgs hamn med destination Thule på Grönland för vad som kan bli den mest påfrestande expeditionen hittills.

Outforskat område

Planen är två olika expeditioner där den första är ett återbesök till Nordvästpassagen i Kanada, dit resan gick sommaren 2005. Forskarna ska under tre veckor utforska det arktiska havet och klimatförändringarnas effekt på vattentemperatur, biologi och miljö.

Den andra expeditionen, som inle

ds den 5 augusti och som planeras ta sex veckor, är av det mer komplicerade slaget. Fartyget sätter kurs mot den svårtillgängliga Ryderglaciären på nordvästra Grönland, dit ingen människa lyckats ta sig tidigare.

– Den här expeditionen är en uppföljning på den som gick till samma område 2015, fast då var de inte lika långt upp. Nu ska de gå så långt man kan komma på nordvästra hörnet på Grönland, säger Tomas Årnell.

In med militärflyg

Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, är en av de närmare 50 forskare som under de tre månaderna kommer att vara ombord.

– Jag åker den 3 augusti till New York och får sedan transport därifrån med amerikanskt militärflyg till Thule, säger Jakobsson.

Där hoppar han på Oden och resan går norrut, mot den strömmande isen från Arktis. Varje dag försöker professorn att uppdatera sig om hur isläget ser ut i de norra farvattnen eftersom variationen kan vara ganska stor från år till år.

– Även om det ser ut att bli ett ganska lätt isår i Arktisk i år, issmältningen har börjat tidigt, så betyder inte det att vi får det så lätt när vi börjar närma oss norra Grönland.

Flagga som på månen

Vad ska forskarna då göra? Forskningsfälten spänner från atmosfärkemi och biologi till glaciologi och geokemi. För Martin Jakobssons del handlar det om att studera biologin i vattenmassan och dynamiken i isen och hur den kan fungera i ett varmare klimat.

– Det finns en osäkerhet i framtida havsnivåbedömningar som är flera meter. Vi måste få bättre underlag för att göra bättre projektioner. Det bygger på att alla försöker ta sig an olika områden, säger han.

– För att göra det måste man ha basmätningar, som bottenmätningar och vattenmätningar. Ironiskt nog är det inget som är mätt i Ryderglaciären.

Eftersom forskarna inte vet om Oden kan ta sig in till glaciären måste de sondera med ekolod med hjälp av helikopter först. Men om de väl tar sig fram väntar en stor belöning. Projektet har klassats som en så kallad Explorers Club Expedition, vilket ger forskarna möjlighet att sätta ner en flagga i isen av samma typ som den som sattes upp på månen.

– Det gör det nästan bara lite jobbigt, säger Martin Jakobsson och skrattar men konstaterar samtidigt att man ibland måste våga sticka ut hakan lite.