Halvtidsvila utan avtal i budgetkamp

Timmarna går men motsättningarna består vid EU-ledarnas toppmöte om långtidsbudget och coronastöd.

Första dagen slutade utan varken genombrott eller sammanbrott.

Nya tag tas under på lördagen.

Strax före midnatt på fredagskvällen blåste EU:s permanente rådsordförande Charles Michel av första halvlek i Bryssel.

"EU-toppmötet har avslutats. Mötet återupptas i morgon klockan 11", skrev Michels presstalesman Barend Leyts på Twitter.

Då hade de 27 EU-ledarnas ledare till middagen fått två nya delförslag att bita i. Dels nya kriterier för hur åtminstone delar av det stora coronastödet ska fördelas mellan länderna, dels en möjlighet för medlemsländer att kräva en diskussion på högsta nivå om vad pengarna ska användas till.

Det sistnämnda är en käpphäst för framför allt Nederländerna, vars premiärminister Mark Rutte vill ha möjlighet att säga nej till att pengar läggs på saker som inte alla medlemsländer säger ja till.

Stor oenighet

Rutte har tunga krav på både coronastödet och långtidsbudgeten och var pessimistisk redan på förhand.

– Jag bedömer chansen att vi når ett avtal den här helgen till mindre än 50 procent. I slutändan är innehållet viktigare än hastigheten, sade han till nederländska journalister inför toppmötet.

Flera av de andra ledarna bjöd också på allvarsord inför mötet.

– Meningsskiljaktigheterna är fortsatt väldigt, väldigt stora, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Vi står uppenbarligen fortfarande långt ifrån varandra, men jag och alla andra är beredda att arbeta för en bra lösning. Vi vill alla göra någonting mer. Vi måste göra någonting mer, för så allvarlig är krisen. Frågan är bara hur vi gör det, sade statsminister Stefan Löfven (S).

Nytt förslag?

På fredagen fick ledarna äta såväl lunch som middag vid förhandlingsbordet. Däremellan hann man också med flera enskilda möten i olika konstellationer.

Särskilt långt framåt kom man dock inte.

– Man kommer ju framåt genom att diskutera, men vi har inte nått några resultat ännu, konstaterade Paula Carvalho Olovsson – statssekreterare hos EU-minister Hans Dahlgren (S) – vid 21.30-tiden.

TT: Hur har stämningen varit?

– Det har varit raka, öppna diskussioner, inte tu tal om det. Man står ju fortfarande långt ifrån varandra i många frågor, men viljan att komma överens finns där. Men det är svåra frågor och det finns en känsla av allvar, sade Carvalho Olovsson, som följer diskussionerna på plats i Bryssel.

Bidrag eller lån?

På bordet inför mötet låg ett kompromissförslag om en budget för år 2021–2027 på 1 074 miljarder euro, kombinerat med ett särskilt stöd för coronadrabbade länder och verksamheter på ytterligare 750 miljarder.

Sverige tillhör de mest negativa till förslagen. Löfven har slagit sig ihop med Danmark, Österrike och Nederländerna med krav om att skära i budgeten och göra coronastödet till lån, snarare än bidrag.

– Det kan komma nya, andra kriser om bara några år. Så vi ska inte överge viktiga principer här. Vi ska till exempel inte skuldsätta kommande generationer med hundratals miljarder kronor och därför tycker vi att det är en bättre idé att hjälpa länder genom att ge lån på bra villkor i stället för bidrag, sade statsministern.

Avgiften ökar

Den svenska EU-avgiften skulle kunna öka med uppåt nio miljarder kronor om året, om det kompromissbud som nu ligger på bordet går igenom. Sveriges nuvarande avgift ligger på i genomsnitt nästan 39 miljarder om året.

Om ökningen är acceptabel för Sverige ville dock statsministern inte gå in på.

– Det jag har sagt är att avgiften ska hållas ner så mycket som det går. Och då är rabatterna oerhört viktiga. Det är de parametrarna: det är volymen på budgeten som avgör och det är rabatterna, sade Löfven.

Men det finns också andra som kräver ändringar. Flera länder i östra och centrala Europa ogillar att coronastödet mest hamnar i Sydeuropa, hos exempelvis Italien och Spanien.

I Polen tycker man heller inte om kravet på att stödja EU:s klimatplaner för att få tillgång till omställningsfonden för en renare miljö.

Ungern vill i sin tur få bort hänvisningarna till att respektera grundläggande rättigheter och rättsstatsprinciper för att få pengar över huvud taget.