Riksbankens besked om räntan
Reporäntan oförändrad – då väntas en höjning
Publicerad 2019-04-25
Stefan Ingves: ”Räkna med högre räntor”Riksbanken låter reporäntan ligga kvar på -0,25 procent och genomför nya obligationsköp.
En höjning av räntan väntas komma först i slutet av året eller i början på nästa år, uppger Riksbanken i ett pressmeddelande.
Efter beskedet försvagades kronans värde mot dollarn och euron.
I dagsläget ligger reporäntan på -0,25 procent och enligt Riksbanken kommer den ligga kvar på samma nivå ”en något längre tid” än vad man tidigare flaggat för.
Enligt bedömare väntas räntan höjas igen först senare under nästa år.
Det var också det besked som riksbanken lämnade under torsdagsmorgonen. Först i slutet av året eller i början av nästa väntas nästa höjning.
”Oväntat låg inflation i både Sverige och omvärlden, låga räntor i omvärlden och osäkerhet om den globala utvecklingen understryker att det finns ett behov av att gå försiktigt fram med penningpolitiken", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande under torsdagen.
Senaste höjningen kom i december förra året, då höjdes räntan från - 0,5 procent till dagens nivå på - 0,25.
– Detta innebär inte att vi trampar på bromsen utan att vi lättar lite på gasen, sa riksbankschefen Stefan Ingves då.
Efter beskedet försvagades kronans värde, 20 minuter efter Riksbankens pressmeddelande hade kronan tappat 15 öre mot dollarn och cirka 12 öre mot euron.
Kommer köpa statsobligationer
Riksbankens direktion meddelar också att man från juli 2019 till december 2020 kommer att köpa statsobligationer till ett nominellt belopp av 45 miljarder kronor, vilket motsvarar hälften av de betalningar från förfall och kuponger som Riksbanken tar emot från obligationsportföljen under samma period.
Direktionen motiverar lanseringen av obligationer med att köpen sker för att bibehålla en lämplig nivå på innehavet och Riksbankens närvaro i marknaden, vice riksbankscheferna Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig dock mot beslutet att köpa statsobligationer med motiveringen att ett köp inte bidrar till penningpolitikens måluppfyllelse på ett tydligt sätt och att det finns risker förknippade med ytterligare köp.
Det här gör Riksbanken