Kämpar mot brutala traditionen efter egna skräckupplevelsen

Kampen mot könsstympning i Kenya – Aftonbladet på plats

Anna-Cajsa Torkelsson

OLGULULUI, KENYA. Hon vet inte vad det innebär att känna upphetsning och har aldrig fått orgasm.

Resiato Kayieni, 30, könsstympades med ett rakblad hemma i massajbyn i södra Kenya som 11-åring. I dag är hon starkt kritisk till traditionen.

– Om det fanns någon affär som sålde klitorisar skulle jag åka dit och köpa en direkt.

Hundarna ligger utslagna i hettan, några killingar sover i en klunga i skuggan av ett ökendadelträd. Intill dem sitter en grupp kvinnor från olika byar i Olgulului-distriktet nära gränsen till Tanzania. Sedan ett Sidafinansierat projekt mot könsstympning startade i området för några år sedan har de valt att engagera sig för att få ett slut på den djupt rotade sedvänjan. Resiato Kayieni är en av dem.

Nära 20 år har gått sedan hon könsstympades under dramatiska former. Hon förlorade mycket blod, svimmade av och fick föras till sjukhus. Fortfarande påminns hon hela tiden om konsekvenserna av ingreppet. Hon kan inte springa, eftersom ärret stramar när hon försöker ta stora kliv. Sex ger henne inte heller någon njutning. Det är också delvis syftet: En könsstympad kvinna riskerar inte att bedra sin man med någon annan.

– När vi har sex försöker min make gnugga där klitoris en gång satt för att jag åtminstone ska känna någonting, men det gör bara ont. Jag förstår inte när folk säger att det är så härligt.

Fakta: Aftonbladet i Kenya

• Reporter Anna-Cajsa Torkelsson besökte distriktet Olgulului i Kenya där projektet mot könsstympning pågår. Sverige verkar mot könsstympning i Kenya bland annat via Sida och PMU (Pingstmissionens utvecklingssamarbete).
• Enligt PMU könsstympades 98 procent av flickorna i Olgulului när projektet startade. Sedan dess har fler än 200 kvinnor i distriktet valt bort könsstympning och hundratals kvinnor och män har ändrat åsikt om könsstympning.

Vill avliva myter

Hennes berättelse lockar fram igenkännande skratt från de andra kvinnorna i gruppen. Alla har de könsstympats och alla har de, genom ett projekt via kyrkan, bestämt sig för att kämpa för att nästa generation ska slippa utsättas för samma lidande. Nyckeln framåt är diskussioner och avlivande av myter. För sådana finns det gott om. Till exempel att kvinnor som inte könsstympats luktar illa, eller att klitorisen växer sig gigantisk och kan skada mannens penis vid sex.

Men alla är inte lätta att övertyga. Faktum är att många ser fram emot att genomgå ritualen. Unga tjejer som har fått sina könsorgan stympade möts ofta med en annan respekt och inkluderas i byns beslut på ett annat sätt än tidigare.

Faith Nkeeyian Saitoti, 23, säger att hon som barn tjatade på sina föräldrar för att få genomgå riten. Trycket från byns jämnåriga flickor var hårt. Hon ville inte vara den enda som stod utanför.

– När det till slut var dags för mig tyckte jag bara att det var bra. Men jag ångrade mig när min mormor började skära.

”Jag skrek och sparkade”

Inför ingreppet fick hon höra att hon skulle dra skam över familjen om hon grät. Men Faith Nkeeyian Saitoti lyckades inte hålla tillbaka tårarna hur mycket hon än försökte.

– Det gjorde så fruktansvärt ont. Jag skrek och sparkade så mycket att de fick binda fast mina ben för att kunna fortsätta.

Könsstympningen av flickor ses inom massajkulturen som en övergång från barn till kvinna och är en händelse som firas stort. Det går därför inte att bara ta bort en uppskattad festlighet utan att ersätta den med något annat, anser många. Därför försöker myndigheter, kyrkor och organisationer uppmuntra till nya invigningsriter.

– Låt människorna själva komma fram till alternativa ceremonier. De älskar ju att äta och dricka gott tillsammans. Vi säger till dem: ”Fira flickorna hur ni vill – bara ni inte skär i dem”, säger Bernadette Loloju som leder Kenyas statliga myndighet mot könsstympning.

Bryter den onda cirkeln

Även om andelen kvinnor som blivit könsstympade har minskat i Kenya återstår mycket arbete innan kvinnlig könsstympning tillhör det förflutna. Men Bernadette Loloju tror att kvinnorna i Olgulului är något stort på spåren.

– När du bestämmer dig för att inte låta din dotter stympas bryter du den onda cirkeln, för då kommer inte heller hon utsätta sina framtida döttrar för det. När vi har uppnått en hel generation utan könsstympningar är vi fria.