Hultqvist: ”Största övergreppet sedan andra världskriget”
Publicerad 2022-02-24
Vladimir Putin har inlett en invasion av grannlandet Ukraina.
Nu fördömer den svenska regeringen agerandet.
– Vi har inte sett ett sådant övergrepp på ett land i Europa sedan andra världskriget, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Vid klockan fyra i natt, svensk tid, fattade Rysslands president Vladimir Putin beslut om att inleda ”en speciell militär operation i Ukraina. Bara timmar senare kom rapporter om explosioner på flera håll i Ukraina, däribland huvudstaden Kiev.
Under torsdagens pressträff fördömde Magdalena Andersson agerandet.
– I dag inleddes ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia. Ryssland invaderar ett europeiskt land och hotar en demokratiskt regering. Det är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt, säger hon.
I sitt anförande riktade Andersson sig direkt till det svenska folket och uppmanade till lugn.
– Det är många som undrar vad det här innebär när ett land i vårt närområde kränker folkrätten och säkerhetsordningen på ett sätt som även kan få konsekvenser för Sverige, säger hon och fortsätter:
”Behöver inte titta”
– Jag vill uppmana föräldrar att prata lite extra med barnen om det som händer. Många barn och unga undrar säkert vad som händer nu – prata gärna med en vuxen du litar på, det kan göra att det känns bättre.
– Tänk också på vad du tittar på i mobilen – det kan vara otäckt. Du behöver inte titta på det om det är obehagligt.
Andersson flaggar för att ryska sanktioner ”på en helt ny nivå” kommer att presenteras i kväll. Utrikesminister Ann Lindhe (S) uppgav också att Ukraina bett om ökat stöd från Sverige.
– På mötet med Ukrainas utrikesminister har man sagt att man vill ha stöd på olika delar – humanitärt, ekonomiskt och med vapen. Olika länder kommer stödja med olika delar, och vi ger näst mest stöd till Ukraina, säger hon.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) hintade också om att Sverige förbereder ett ökat samarbete med Finland med anledning av krisen.
Tydligt Nato-besked
– Svensk försvarsmakt är beredd att agera enskilt och tillsammans med andra om vårt land hotas, säger han och fortsätter:
– Historiskt sett har vi inte sett ett sådant övergrepp på ett land i Europa sedan andra världskriget. Det vi ser nu är efterföljder av invasionen av Krim 2014.
På frågan om Sverige nu bör gå med i militäralliansen Nato lämnade statsministern ett tydligt svar.
– Jag håller inte med, vår linje ligger fast. Detta är inte ett tillfälle för "vobblighet". Sverige har varit alliansfria under en lång tid, och det har tjänat oss väl.
- Fastnålat inlägg
Information om rapporteringen om Ukrainakriget
13 juni 2022Hanna Olsson BergDen här rapporteringen kommer att övergå till Aftonbladet Direkt, som ni hittar här.
Ukrainas överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj säger att ryska styrkor fokuserar beskjutningen på norra delarna av Luhanskregionen, och ber USA att snabbt skicka haubitsar.
Valerij Zaluzjnyj har bett sin amerikanska motsvarighet Mark Milley om hjälp, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.
”Jag har upprepat min begäran för general Milley – att hjälpa oss få fler artillerisystem av kalibern 155 millimeter så fort som möjligt”, skriver han på Facebook.
Enligt Zaluzjnyj har Ryssland satt in sju bataljonstaktiska grupper i anfallet mot Sievjerodonetsk och har återigen börjat beskjuta Ukrainas näst största stad Charkiv.
Läs hela TT:s artikel här: Ukraina vädjar om fler artilleripjäser.
Sveriges Radio Ekot har intervjuat Ivan Goltvenko, personalchef på ståljätten Azovstal i Mariupol, som blev centralt under striderna mot Ryssland.
Han berättar att stålverket Azovstal och stålverket Iljitj är flaggskepp inom den ukrainska metallurgin.
Efter de hårda striderna är stålverket i Mariupol, som är elva kvadratkilometer stort, i ruiner. Ryssland kontrollerar nu staden.
Goltvenko säger också till SR att färdiga stålplattor till ett värde av 68 miljoner dollar, som var redo att exporteras till Europa, istället har skickats till Ryssland.
Han berättar att han försöker hjälpa stålverksanställda som flytt Mariupol att få tillfälliga bostäder och jobb.
De personer som blivit kvar i den ockuperade staden bär på hemska vittnesmål, säger han också:
– De tvingas arbeta för att få mat. En förman från fabriken berättade hur han under en dag fyllde fyra lastbilar med lik.
Två militära befälhavare i Ukraina kritiserar i The Guardian den ukrainska regeringen och den hyllade presidenten Volodymyr Zelenskyj.
Enligt dem har Kiev slutat bry sig om östra Ukraina där hårda strider fortsatt pågår. En av dem säger i artikeln att "det vore bättre om Kiev också var utsatt för hot".
Ytterligare oro i Ukraina beror på att västlig media minskat sin rapportering om kriget. Landet är nu rädda för att det här kommer leda till minskat stöd i form av vapen och humanitära medel.
I takt med att Rysslands offensiv börjat skörda framgångar har Ukraina också erkänt att landet lidit stora förluster i form av stupade soldater under de senaste veckorna.
Lesia Vasylenko, parlamentsledamot i Kiev, säger att landet fortsatt behöver hjälp av väst då befolkningen och soldaterna är psykologiskt trötta efter snart fyra månader av krig.
Rättighetsorganisationen Amnesty International anklagar Ryssland för krigsbrott i Charkiv. Enligt Amnesty har Ryssland använt klustervapen och dödat hundratals civila.
”Det återkommande bombardemanget av bostadsområden i Charkiv är urskillningslösa attacker som dödat och skadat hundratals civila, och som därmed utgör krigsförbrytelser”, säger rättighetsgruppen i en rapport om Ukrainas näst största stad.
Amnesty har utrett 41 ryska attacker som dödats minst 62 personer och skadat närmare 200, och intervjuat 160 människor i Charkiv under två veckor i månadsskiftet april-maj. (TT)