"Om Erdogan vill så kan han stjälpa det"

Turkiet har ”alla möjligheter” att stoppa Sverige och Finland från att ansluta sig till Nato eftersom beslutet om att godkänna nya medlemmar måste fattas i konsensus, enligt experter.

Men frågan är om president Erdogan är beredd att gå hela vägen – och sätta sig upp mot USA.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att det vore ett ”misstag” att låta Sverige och Finland ansluta sig till försvarsalliansen.

Uttalandet är inte detsamma som att landet sagt rakt ut att det ska blockera ansökningarna – men om så blir fallet finns det ingen möjlighet för ett svenskt eller finländskt medlemskap eftersom samtliga Nato-länder har vetorätt mot nya medlemmar, förklarar Magnus Christiansson som forskar om Nato på Försvarshögskolan i Stockholm.

– Nato är en internationell organisation som bygger på att man fattar beslut i konsensus, därför kan inte någon bjudas in vid sidan av, säger han.

– Man skriver ett kontrakt tillsammans om att stödja varandra, och då måste det framgå att alla står bakom beslutet om försvarsförpliktelser.

helskärm

”Erdogan fiskar”

Christiansson tror att Erdogan med sitt utspel vill testa om det finns fler länder inom försvarsalliansen som är negativa till att ta in Sverige och Finland.

– Han fiskar efter en liknande åsikt inom alliansen. Det är oroväckande, men inte lika oroväckande som om han sagt att han skulle stoppa det, säger Christiansson.

Det finns ingen möjlighet för de andra länderna att köra över Turkiet om landet sätter sig på tvären, åtminstone inte i formell bemärkelse, förklarar Christiansson. Han lyfter fram diplomatiska insatser som ett sätt att i så fall komma vidare.

– Jag tror att i Storbritannien och i USA är man fullständigt rasande nu. Möjligtvis kan man tänka sig någon form av diplomatisk insats som involverar åtminstone Washington och kanske också Paris eftersom de traditionellt sett har visat ganska stor förståelse för Turkiet, säger Christiansson.

– Den diplomatiska knuten kommer att diskuteras, och eventuellt lösas under helgen.

Synen på PKK

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, förklarar att Turkiet åter sätter sig på kant med de andra medlemsländerna.

– Det finns ett antal frågor där han är missnöjd. Han ser väl detta som ett tillfälle att ta upp dem, för att eventuellt kunna utverka några eftergifter, säger Levin.

Sedan flera år tillbaka har Turkiet haft problem med att USA samarbetat med de kurdiska YPG-styrkorna i kriget i Syrien. Turkiet betraktar YPG som en gren av PKK. Det kan vara i dessa frågor som Erdogan söker eftergifter, enligt Levin. Där anser sig Erdogan inte ha fått tillräckligt gehör från sina allianskollegor.

– Vill Erdogan så kan han stjälpa detta, säger Levin.

Under Kalla kriget hade Turkiet en mer självklar roll att spela inom Nato, förklarar Paul Levin. I dag har landets regering inte samma syn på en uppdelad värld utan tror på en utveckling med flera starka aktörer på den globala scenen.

– Jag har svårt att se att han faktiskt skulle gå så långt som att lägga in veto mot utvidgning till Sverige och Finland, för det är en historisk händelse av stor strategisk betydelse för Nato. Men man ska aldrig säga aldrig.