Flockimmunitet – en oundviklig konsekvens

helskärm

Är flockimmunitet en del av Folkhälsomyndighetens strategi för att bekämpa coronaviruset – eller inte? Kristdemokraternas ledare Ebba Busch vill veta.

Experter anser dock att flockimmunitet aldrig kan vara en strategi i sig. I stället är det en oundviklig konsekvens när ett virus drabbar en befolkning.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har kritiserat hur Folkhälsomyndigheten kommunicerar myndighetens strategi för att möta coronaviruset.

– Framför allt är jag bekymrad över att Folkhälsomyndigheten inte förmår förklara för befolkningen hur strategin för att bekämpa coronasmittan ser ut, har hon sagt.

Framför allt har hon funderingar kring fenomenet flockimmunitet, huruvida den är en del av myndighetens strategi eller inte.

Flockimmunitet är ett epidemiologiskt begrepp om det fenomen som uppstår när en tillräckligt stor andel av befolkningen är immun mot ett visst smittämne. För om en viss andel av befolkningen är immun, kan de "skydda" de som inte är immuna, eftersom smittämnet inte längre kan orsaka långa och spretiga smittkedjor.

Inget mål

I princip finns det två sätt att uppnå flockimmunitet. Antingen med hjälp av ett vaccin, eller genom att tillräckligt många infekteras och att dessa sedan blir immuna.

Hur stor del av befolkningen som måste vara immun hänger samman med det aktuella ämnets smittsamhet. För mässling, som orsakas av ett extremt smittsamt virus, måste 95 procent av befolkningen vara immun för att förhindra smittspridning. För det aktuella coronaviruset tror forskarna att drygt hälften, kanske 60 procent, av befolkningen måste vara immun för att en flockimmunitet ska uppstå.

Statsepidemiologen Anders Tegnell förnekar dock att flockimmunitet är ett mål i sig med de åtgärder Sverige nu vidtar för att dämpa smittspridningen.

– Det är ett framtida läge vi kan hamna i, säger han till Aftonbladet.

Studsar tillbaka

I Storbritannien har det fram till relativt nyligen funnits en liknande debatt. Där har experter konstaterat att flockimmunitet mer ska ses som ett tillstånd, en oundviklig konsekvens eller som en biprodukt av något som inträffar när ett virus sveper genom en befolkning. Förr eller senare kommer en sådan immunitet att uppstå i alla fall, menar de, eftersom viruset inte kommer att försvinna av sig självt.

Frågan är bara när denna immunitet uppstår och där har Anders Tegnell varit tydlig och sagt att man vill att denna immunitet ska byggas upp långsamt, eftersom man nu försöker dämpa och dra ut på förloppet så mycket som möjligt. Allt för att sjukvården ska hinna med och vårda alla som riskerar att bli svårt sjuka.

Huruvida en infektion med coronaviruset verkligen resulterar i en sådan immunitet är det dock ingen som vet.

Sverige har kritiserats för att ha en alltför "slapp" inställning, jämfört med många andra länder. Men att pressa tillbaka smittspridningen alltför hårt har också sina risker, eftersom smittan kan komma tillbaka. Det menar den brittiska regeringens vetenskapliga rådgivare Patrick Vallance.

– Om du trycker tillbaka något mycket, mycket hårt så kan smittspridningen – när du väl lättar på åtgärderna – studsa tillbaka vid helt fel tillfälle. Det är precis vad som har hänt vid tidigare epidemier, säger han till BBC News.