Halva Sveriges befolkning smittad i april

helskärm

I april månad kommer flest svenskar att smittas, visar beräkningar. Innan månaden är slut kommer runt hälften av befolkningen att vara smittad, enligt professor Tom Britton.

– Om det är någon månad som man ska göra sig själv och andra en tjänst genom att stanna hemma så är det nu i april, säger han.

April är den månad då smittspridningen av coronaviruset kommer att vara som allra intensivast. Detta enligt Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, som till vardags arbetar med att göra modeller över hur smittsamma sjukdomar uppför sig i en befolkning.

– Det här är en så pass smittsam sjukdom att över hälften av Sveriges befolkning kommer att bli smittade innan april månads utgång. Därefter kommer smittspridningen inte att upphöra, men den kommer att gå något långsammare så att cirka två tredjedelar kommer att vara smittade i slutet av maj månad, säger han.

Inte samma risk

Beräkningarna bygger på att mellan en halv miljon och en miljon svenskar är smittade i dagsläget.

– Det är en rimlighetsbedömning som jag inte skulle pantsätta mitt hus för. Men om jag fick säga mellan 250 000 och en och en halv miljon, i stället. Då skulle jag nog våga sätta huset i pant, säger Tom Britton.

Det innebär, säger han, att om äldre och riskgrupper vill hålla sig hemma och undvika sociala kontakter endast under en begränsad tid, så är april månaden att satsa på.

– Om du går ut i april kanske en av tio personer är smittsam. Det innebär att du bara behöver träffa tio personer för att du ska löpa en hyfsat stor risk för att bli smittad. Om du gör samma sak i slutet av maj eller i juni, däremot, löper du inte alls samma risk, säger Tom Britton.

Dämpad ökningstakt

Grunden för beräkningarna är hur smittsam coronaviruset är, en smittsamhet som har uppskattats till 2,5. Det innebär att en smittad person i genomsnitt smittar 2,5 andra personer. Och det är denna smittspridningstakt som Folkhälsomyndigheten försöker att bromsa.

De åtgärder vi gör nu, hur har det påverkat smittspridningen?

– Förhoppningsvis dämpas takten. De flesta åtgärderna introducerades för cirka två veckor sedan. Det var då man stängde universiteten och gymnasierna och uppmanade äldre att isolera sig och de med symtom att stanna hemma. Men de åtgärderna har vi inte sett någon effekt av ännu på hur många som dör, eftersom de som dör i dag smittades för cirka tre veckor sedan. Däremot borde man snart kunna se det på de som får intensivvård, eftersom det tar cirka två veckor från smittotillfället till dess att man blir så pass sjuk att man behöver intensivvård. Det kommer att fortsätta att öka, men det som avgör är om det ökar i samma takt eller inte, säger Tom Britton.

Nästan normalt

Om vi hade vidtagit hårdare åtgärder, skulle smittspridningen minskat ännu mer?

– I så fall hade vi kanske kunnat smeta ut kurvan ännu mer, men i samma vågskål ligger också åtgärder som hade påverkat samhället mer drastiskt. Jag tycker nog att man hittat en ganska rimlig nivå.

Än så länge, säger han, visar beräkningar utifrån hur många som har dött hittills, att smittspridningen i Sverige troligtvis inte får samma dramatiska förlopp som i Spanien eller i Italien.

– I Italien dör det fortfarande många människor, men det dör lika många varje dag. Där har ökningstakten avstannat. Min gissning är att smittspridningen i Sverige kommer att klinga av rejält i juni och att det, i slutet av sommaren, kommer att vara nästintill normalt.