Här föds rekordfå barn – politikern föreslår ”babygåva”
Publicerad 2024-07-09
ARVIKA. 2023 föddes färre barn än på över 50 år i Arvika – och den vikande trenden forsätter i år.
Nu föreslår S-politikern Jenny Boquist stimulans i form av kontanter.
– Folk säger att det är en ”knullpeng”, men det är väl trevligt att få en fin första kontakt med kommunen, säger hon.
Aldrig har så få barn fötts i Arvika som just nu – i varje fall inte sedan Statistiska Centralbyrån började mäta födelsetal 1968. Under 2023 fick kommunen bara 165 nyfödda invånare.
Samtidigt blir befolkningen allt äldre och antalet kommuninvånare minskade med mer än 150 personer under förra året. Utvecklingen har fortsatt under början av 2024 – och i det röda tegelhuset där kommunstyrelsen håller till har frågan blivit allt mer braskande.
– Vi har precis suttit i en budgetberedning där vi gått igenom den här statistiken. Det går ju inte att bara sitta och inte göra något, säger Jenny Boquist (S), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Därför har hon tagit fram ett förslag som väckt uppmärksamhet lokalt. Hon vill se att kommunen ger en ”gåva” till nyblivna föräldrar i kommunen – i kontanter.
Just nu bereds förslaget hos förvaltningen, för att se om det är juridiskt genomförbart. Som tidigast hoppas Jenny Boquist att pengar kan betalas ut till föräldrar under 2026. Men idén har fått medial uppmärksamhet – och gett upphov till snack på stan i Arvika.
– Det är ett öppet mål att skämta om, många säger att det är en ”knullpeng” men det här är ju ett sätt att hantera en grupp. Det är väl trevligt att få en fin första kontakt med kommunen, säger Jenny Boquist.
Hon har också hört att vissa tycker att föräldrar och barnfamiljer redan får mycket ekonomiskt stöd – men andra känner att det är fint att politikerna vill göra något för gruppen.
Själv vill hon att den eventuella födelsepengen kallas för ”gåva” snarare än ”bidrag”. Tanken är att den ska fungera som ett slags välkomnande till världen och Arvika för nyfödda.
– Man kan skicka med information om öppna förskolan och föreningar, göra det till en större grej.
Inspireras av Norge och Finland
Socialdemokraterna i Arvika har tittat på hur familjepolitiken i de nordiska grannländerna ser ut när de jobbat med att ta fram förslaget. I Finland förekommer såväl ekonomiska bonusar till den som föder barn som en populär ”babybox” som delas ut till blivande föräldrar. I Norge är blöjor subventionerade, och kostar knappt hälften så mycket som i Sverige.
Den sortens familjepolitik ligger på statlig nivå och är ingenting som en enskild kommun kan råda över. I stället ser S i Arvika en kontant gåva som en möjlig väg.
Exakt hur mycket pengar det kan handla om återstår också att se, men förslaget utgår från 5 procent av prisbasbeloppet. För 2024 hade det inneburit 2 865 kronor per fött barn, oavsett om det är familjens första eller femte. Enligt Swedbanks beräkning är nettokostnaden för ett barn under det första året 140 000 kronor.
– Jag förstår att det kan uppfattas som lite pengar, men det är också symboliskt. Det ska vara uppmuntrande, och få det att kännas trevligt, säger Jenny Boquist.
Arvika är inte ensamt om att brottas med vikande födslotal. I Sverige minskar befolkningen i glesbygdskommuner – enligt SCB skedde den största minskningen av barnafödande i procent under 2023 jämfört med den senaste tioårsperioden i Dorotea, Hällefors och Dals-Ed. Den procentuella minskningen i Arvika – cirka 35 procent – är 13:e störst i Sverige.
Samtidigt ökar barnafödandet något i och kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Men den största anledningen till att befolkningen minskar i glesbygdskommuner och ökar i storstäder är att unga människor flyttar.
– Storstäderna har växt i huvudsak genom invandring, både internationell och omflyttning inom landet. De senaste decenniet har det fötts många barn där, men det har berott på att där finns fler unga personer, säger Martin Kolk, som är docent i demografi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier.
Forskaren tveksam: ”Inte så stor effekt”
På längre sikt kan en fortsatt befolkningsminskning på glesbygden leda till mer omfattande problem.
– Då skulle vi få färre i arbetande åldrar som kan försörja vår äldre befolkning med sjukvård och äldrevård. Sen kan det också blir en självförstärkande process: När befolkningen åldras och det finns färre unga kommer det också finnas mindre service av den sorten unga människor uppskattar.
Historiskt sett har barnafödande i Sverige gått upp och ned i cykler. I många fall har utvecklingen korrelerat med den ekonomiska situationen – exempelvis minskade barnafödandet under 1990-talskrisen.
Men nedgången i barnafödande under de senaste tio åren går inte att förklara på samma sätt. Barnafödandet minskar i stora delar av Västeuropa, Östasien och Nordamerika.
– Eftersom det händer i hela världen samtidigt skulle det kunnat tyda på en global kulturförändring. Det skulle exempelvis kunna vara så att relativt andra aspekter av livet tar barnafödande och familj mindre fokus, säger Martin Kolk.
Barnafödandet i Sverige har legat högre än i många andra jämförbara länder de senaste decennierna. Martin Kolk menar att det här i hög grad beror på socialförsäkringssystemet, där exempelvis förskola och föräldraförsäkring i stor utsträckning finansieras via skattesedeln.
Att som S i Arvika föreslår ge en “babybonus” tror han inte kan göra någon större skillnad.
– Några tusenlappar hit eller dit kanske kan ses som en vänlig signal, men eftersom kostnaderna av att ha barn sammantaget är väldigt stora har såna här mindre monetära summor ofta inte så stor effekt.
Om det minskade barnafödandet i Sverige är en konsekvens av en kulturförändring kan det bli svårt att vända trenden genom politik, tror Martin Kolk.
– Beror det på att vi ser en förändring av hur vi värderar familjeliv, då är det någonting som kommer att vara väldigt svårt att påverka genom politiska åtgärder.
Arvikapolitikern Jenny Boquist (S) tror inte heller att knappt 3 000 kronor per nyfödd kommer räcka för att vända trenden med vikande födslotal.
– Det är inte meningen att det här ska lösa alla ekonomiska ekvationer och problem, säger hon.
Om vart och ett av de 165 barn som föddes i Arvika 2023 hade fått en gåva på 2 865 kronor hade det inneburit en utgift på knappt en halv miljon för kommunen. Sedan tillkommer även kostnader för administration och utredning.
Socialdemokraterna är tydliga med att inga pengar ska tas från den dagliga driften för att finansiera en sådan här satsning.
– Det är viktigt att påpeka att det här inte är något som får utmana andra verksamheter. Det ska finnas plats och utrymme för det i budget, man får jobba med det, säger Jenny Boquist.
Men någonstans ska ju pengarna komma från?
– Så blir det ju. Men det kommer hamna i kommunledningsutskottet som hanterar barn- och fritidsfrågor så det hamnar inte i samma budget som till exempel vård och omsorg.
Pappan Daniel: ”Hade köpt blöjor”
Intill kommunhuset ligger Arvikas väldiga stadspark. Här finns det som sägs vara Europas längsta pergola, och prunkande blomster omgärdar parkens stora statyer.
Längs med grusvägen intill dammen promenerar it-konsulten Daniel Persson, 29, som är föräldraledig med sin andra son. Nio månader gamla Elliot som är ett av de 165 barn som föddes i kommunen förra året.
Pappa Daniel är uppvuxen i staden, och tycker att han märkt av att barnen blivit färre.
– För egen del har vi några kompisar med barn men det är ingen jättestor krets. Det är inte överdrivet mycket som när man själv var liten, då kändes det som att man hade hur mycket kompisar som helst.
Han har hört om de vikande födelsetalen – men inte om Socialdemokraternas nya förslag på en babygåva på knappt 3 000 kronor per nyfött barn.
– Det låter jättebra faktiskt, det har jag inget emot. Det blir nog inga fler barn för mig, men jag tycker det är bra.
Vad hade du själv lagt 2 865 kronor på till en nyfödd?
– Det är bara att lägga allt på barnen, det blir mycket pengar som går. Det är blöjor, mat, försäkringar... det ökar på, säger Daniel Persson medan Elliot vaknar till.
