Därför vill man fira i Dalarna: ”Ingen slump att Gustav Vasa åkte dit”
Publicerad 2023-06-23
Världens största midsommarstång, folkdräkter och enorma firanden in på natten.
Dalarna är ett populärt resemål för den som vill fira midsommar.
– Det har skapats en bild av Dalarna som svenskheten i koncentrat och midsommar är samtidigt kanske det svenskaste vi har, säger Mattias Axelsson, traditionsexpert.
För att få uppleva ett riktigt ordentligt midsommarfirande sätter sig svenskar från hela landet på tåget eller i bilen till Dalarna.
Varje år samlas runt 20 000 människor i Gropen i Leksand för ett stort firande. Där finner man även världens högsta majstång, 25 meter lång och 400 kilo tung.
Svenskheten i koncentrat
Att bege sig till Dalarna för firandet är dock ingen ny företeelse.
– Firandet blir någon sorts svenskhet i koncentrat. Det kommer från bilden som skapades under 1800-talet, när stadsbor begav sig till Dalarna. Där finns det ”svenska”, skogen, sjöarna, bergen. Samtidigt ligger det relativt nära Stockholm så det blev relativt enkelt för många att ta sig dit, säger Mattias Axelsson, traditionsexpert och gymnasielärare.
Han menar att man inte ska underskatta närheten till Stockholm och dess betydelse för bilden av firandet.
– Närheten och järnvägen gjorde det enkelt för många författare och konstnärer att ta sig upp till Dalarna, det kom att bli viktigt när bilden av Dalarna och midsommarfirandet skapades, säger Mattias Axelsson.
Förutom det geografiska läget menar Mattias Axelsson även att Dalarna haft en historisk särställning.
– Det är ingen slump att Gustav Vasa åkte dit. Det fanns redan ett rykte om att de var lite säregna i Dalarna och det är ju tacksamt när man skapar bilden av svenskheten, det är ju även där upproret mot den danska kungen började.
Alternativ midsommar i juli
Firandet är vanligtvis koncentrerat till midsommarafton. Men i Dalarna finns en del traditioner som gjort att firandet spridits ut över flera dagar.
– I Dalarna är det utspritt över en länge tid vid fler tillfällen och kopplat till fler traditioner. Historiskt ville man ta tillvara på ljusa sommarnätter. Samtidigt inföll det under en tid på året då man hade lite att göra i jordbruket. Det var inte så intensivt arbete och det passade sig att festa just då, säger Mattias Axelsson.
I juli firas bland annat Komidsommarfesten, även kallat kofesten. Enligt traditionen återvände folk från fäbodarna med sina kor. När alla väl var samlade i byarna igen, ställde man till med fest.