”En fristad för våldsverkare”
Kritiken mot Turkiet
Publicerad 2023-06-13
Efterlysta svenskar som håller sig undan i Turkiet har blivit ett växande problem.
Nu arbetar svenska åklagare fram en ny strategi – för att få landet att agera.
– Det har blivit en fristad för våldsverkare och knarkhandlare, säger chefsåklagare Ola Sjöstrand.
Fallet med den Kurdiska räven har satt fokus på misstänkt grovt kriminella som håller sig undan svensk rättvisa – i Turkiet.
Men Räven är inte ensam.
Aftonbladets kartläggning visar att , som lyder under Justitiedepartementet, har sju pågående ärenden där efterlysta brottsmisstänkta svenskar begärts utlämnade från Turkiet.
Ännu fler misstänkta, som är häktade i sin frånvaro men inte begärda utlämnade, misstänks hålla sig undan i landet.
Flera av de efterlysta kopplas till väldigt allvarliga brott: mord, sprängningar och synnerligen grova narkotikabrott.
Chefsåklagare Ola Sjöstrand är kammarchef på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
– Vi såg tidigare hur grovt kriminella uppehöll sig i Spanien men många av de människorna har tagit sig till Turkiet. I vår dialog med Turkiet behöver vi medvetandegöra för dem att det har blivit en fristad för våldsverkare och knarkhandlare. På ett bra och hövligt sätt givetvis.
Kan köpa medborgarskap
En anledning till att Turkiet blivit en attraktiv tillflyktsort är lagarna kring medborgarskap genom investering i landet.
Till exempel kan ett fastighetsköp leda till turkiskt pass.
Det var just så den Kurdiska räven – Rawa Majid, 36 – blev medborgare.
I våras avslöjade den turkiska journalisten Timur Soykan att Majid fick sitt medborgarskap trots att han var efterlyst – genom ett villaköp motsvarande 2,5 miljoner kronor.
I dag är prislappen för ett medborgarskap något högre, fyra miljoner kronor.
Och som fallet är i de flesta länder lämnar Turkiet inte ut sina egna medborgare.
– Det är givetvis frustrerande som åklagare när en misstänkt har skaffat sig turkiskt medborgarskap. Samtidigt är det reglerna som gäller.
Men problemet är större än att enbart handla om brottsmisstänkta svenskar med dubbelt medborgarskap, enligt Sjöstrand.
”Sparsamma med att gripa”
Även efterlysta utan turkiskt pass har visat sig svåra att få hem.
Chefsåklagaren uppfattar att turkiska myndigheter varit passiva.
– Om en person är efterlyst av ett annat land och landar på Arlanda grips den och berörda myndigheter informeras. Då kickar ärendet igång. Det jag fått höra är att Turkiet är sparsamma med att gripa på efterlysningar och det är inte bra.
Det vanligaste i dag är att en begäran om utlämnande skickas när en person har gripits, i samband med t.ex. en inresekontroll.
Men på grund av de upplevda bristerna arbetar åklagarna nu fram en ny strategi som kortfattat handlar om att begära fler efterlysta utlämnade utan att de har blivit gripna.
– I så fall måste Turkiet ta tag i det och utse en beslutsfattare som tar hand om ärendet. Processen kommer igång. Vi ska se om den metoden kan vara en väg framåt. Det kräver förstås att vi genom våra kanaler har kännedom om att personen befinner sig i Turkiet.