Ris och ros till Lögndetektorn

Aftonbladet lanserade i dag Lögndetektorn som ska granska politiska utspel fram till valet.

Den första granskningen som gällde finansministerns uttalande om kilometerskatt engagerade läsarna – en del gillar tanken med en lögndetektor medan andra tycker att det blir onödigt petigt.

"Alltså... man förstår ändå vitsen med Anders Borgs uttalande, tycker jag. Det är klart att det kommer att slå hårt emot åkeriföretag, det är ju hela vitsen med förslaget" skrev till exempel "jacob, 23 år" i en artikelkommentar.

Andra välkomnade idén att syna sanningshalten i politikernas uttalanden: "Bra initiativ Aftonbladet! Detta gillar jag" skrev "grapetång".

"Kommer gå i konkurs"

Själva sakfrågan engagerade också. "Kenta, 47 år" skrev att han driver ett åkeri och kommer att drabbas hårt av en kilometerskatt: "För vårt åkeri (3 lastbilar) kommer det att bli en merkostnad på c:a 440 000 och det kommer att sluta med konkurs."

"Varför skall vi prioritera tunga lastbilar istället för miljövänligare alternativ ? ... Kilometerskatt har gjort att många åkerier i Europa har blivit mer effektiva i sina transporter" tyckte i stället "simba08".

Så räknade vi

En stor del av läsardiskussionen rörde annars hur Aftonbladet räknat ut körsträckan för lastbilar i Sverige. Aftonbladet utgick från den siffra som finansministern själv refererade till, nämligen den genomsnittliga körsträckan för lastbilar i Sverige. Större åkerier kör naturligtvis ofta längre än så och får därmed högre kostnader med en kilometerskatt. Men tanken med lögndetektorn var att granska sanningen i det som finansminister Anders Borg faktiskt refererade till.

"Oavsett vilka siffror som i slutändan visar sig vara rätt, är detta en stor kostnad för åkerierna" skrev Hemmamannen, 42 år, efter en lång diskussion i ämnet.

Politiker ljuger sällan

Den som tror att politiker ofta ljuger kan kanske förvånas av en studie från Göteborgs universitet. Enligt den uppfyllde de svenska s-regeringarna mellan 1994 och 2002 mellan 80 och 90 procent av allt de lovade i sina valmanifest. Den nuvarande alliansregeringen är på väg mot liknande siffror.

– Vi kallar det för en löftesparadox. Samtidigt som en klar majoritet av löftena uppfylls tror inte väljarna det, säger Elin Naurin, statsvetare på Göteborgs universitet.

Hon förklarar det med att väljarna många gånger har en bredare definition av vad ett vallöfte egentligen är.

– De ser till sin omgivning, om de har fått den knäoperation de tycker att de ska ha eller hur barnen har det på dagis. Man utgår också från löften som man tycker borde ha lovats, även om de inte har det, säger hon.

Så att läsa valmanifesten är en bra idé inför valet?

– Ja. Det borde man absolut göra. Det är ett väldigt användbart verktyg.