Terrormisstänkta släppta

Dömdes i tingsrätten till fyra års fängelse för nya brottet stämpling till terroristbrott

De två män som tidigare dömts till fängelse för stämpling till terroristbrott i tingsrätten har idag släppts i väntan på dom i hovrätten.

Att männen försattes på fri fot innebär inte automatiskt att de frikänns från anklagelserna.

– Men sannolikt blir det så, fast det kan också bli en kortare fängelsedom, gissade en av försvararna, advokat Richard Backenroth.

De två somaliasvenskar dömdes i tingsrätten till fyra års fängelse och männen har suttit häktade i 8-9 månader.

Åklagaren yrkade på att straffet skulle kvarstå i den högre instansen. Försvaret å sin sida har i hovätten hävdat att terrorlagen inte gäller i det här fallet - och att de två åtalade nu släpps tyder på att hovrätten också åtminstone delvis går på den linjen.

Uppmärksammat fall

Fallet var mycket uppmärksammat när de båda fälldes i tingsrätten eftersom det var första gången som en svensk domstol tog ställning till den här typen av fall. Rätten var också djupt oenig och en av de två juristerna ville fria medan den andre ville fälla och med stöd av nämndemännen då fick sin vilja igenom.

De båda männen uppges sympatisera starkt med den sedan 2009 terroriststämplade somaliska organisationen al-Shabab. Denna har sitt ursprung i Förbundet för islamska domstolar och deras mål är att ta över makten i Somalia och upprätta ett styre byggt på strikt tolkning av islam och sharialagarna.

Bland annat har en av männen varit en trogen anhängare på al-Shababs internetforum där han uppmanat andra att svära trohetseden till organisationens högste ledare.

Talade mycket om martyrskap på telefon

I avlyssnade samtal med de båda männen talar de mycket om martyrskap, att gå i döden för al-Shabab och att "ta över Somalia". Innan de greps åkte de på träningsläger hos al-Shabab i Somalia.

Åklagaren Agneta Hilding Qvarnström pekade i sin plädering i hovrätten på att terrordåden som de båda åtalade kunde tänkas genomföra, inte alls var begränsade till Somalia. De hade kunnat utföras i andra länder också.

Den synpunkten fanns inte med i tingsrätten och Agneta Hilding Qvarnström fick justera sin gärningsbeskrivning i hovrätten.

"Var, när och hur oviktigt"

För att döma någon för stämpling till terroristbrott ska det ha funnits en viss möjlighet att dådet genomförs, enligt åklagaren. Frågorna om var, när och hur är inte så viktiga.

Thomas Olsson, försvarare för en av de åtalade, lade under rättegången fram en färsk norsk dom där al-Shabaab beskrevs som en stridande part i en väpnad konflikt och att den svenska terroristlagen då inte kunde tillämpas. Agneta Hilding Qvarnström höll inte med, och konstaterade bland annat att det efter 2009 inte var väpnad konflikt i Somalia och att al-Shabaab då inte kunde kallas stridande part.

En av de åtalade, den 23-årige göteborgaren, påpekade att det var han själv som gick till polisen och berättade om att han varit på läger med al-Shabaab.

– Jag berättade med gott samvete. Jag visste att Säkerhetspolisen hade koll på mig. Ändå valde jag att komma tillbaka till Sverige.

Försvaret: "anklagelserna för vaga"

Richard Backenroth, som försvarar 23-åringen från Göteborg, klagade i hovrätten precis som i tingsrätten över vagheten i anklagelserna.

Nu, när åklagaren dessutom vidgade den möjliga brottsplatsen så att det inte bara handlade om Somalia, gjorde läget ännu besvärligare.

– Nu vet vi inte ens vilket land brottet ska begås i, sade Backenroth.

Han tyckte det stred mot rättssäkerheten.

– Något måste finnas definierat i anklagelserna, så att man kan försvara sig. Det kravet är inte fyllt här, påpekade han.

Hovrätten för Västra Sverige meddelar sin dom i fallet den 2 mars.