Lennart, 56, spetsades av vildsvinets betar

Svante Lidén

Den rasande vildsvinsgalten högg betarna djupt i Lennart Weidingers lår.

Sen skakade han honom som en trasa.

– Jag trodde min sista stund var kommen, säger Lennart.

Lennart Weidinger, 56, och hans kompisar i jaktlaget var ute i skogarna kring Hummelstad för att jaga hjort och vildsvin.

Men det blev grisen som jagade Lennart.

– Jag hörde hur min hund Freja skällde en bit bort.

– Sikten var alldels utmärkt och jag hann aldrig fatta vad det var hon skällde på förrän det small till.

– Det var som om galten, den vägde säkert 150 kilo, hade skickats iväg av en katapult.

– Jag han inre ens få upp klacken för att skydda mig.

– Det var som ett stort brunt monster, ett framrusande expresståg. Jag var chanslös.

”En väldig urkraft”

Galten begravde betarna Lennarts vänsterlår och började skaka om honom.

– Som en trasa, det påminde om ett hundslagsmål.

– Jag skrek rakt ut.

Vildsvinet däremot var alldeles tyst.

– Det var en väldig urkraft. Så overkligt, ”det här händer inte” tänkte jag.

Lennart låg på marken, försvarslös

Så, plötsligt, släppte galten taget. Och sprang iväg.

– Jag är inte säker, men jag tror att Freja, en wachtelhund, hoppade upp och bet honom i baken några gånger.

– Och det var väl då han stack i väg.

– Hade han fortsatt och bitit mig i buken hade det varit slut.

Lennart reste sig och kände hur det rann innanför byxorna.

– Blod.

Specialbyxor

Lennart larmade kamraterna via radion och stapplade mot bilen. En av hans kompisar körde honom till E 22:an där ambulansen väntade.

Han kördes in till Västerviks sjukhus där de två djupa såren efter betarna spolades rena.

– Pulsådern vara bara en centimeter från att slitas av.

Nu på eftermiddagen kom han hem till Nyshult.

Såren är fortfarande öppna. Och Lennart får stora doser antibiotika – en vildsvinsbete kan skicka in mycket oönskat i kroppen.

– Såren kan inte sys igen förrän man är helt säker på att de inte är infekterade.

– Jag ska lägga om dem ett par gånger inne på sjukstugan i Vimmerby. Sen kanske de kan dra igen såren i slutet av veckan.

Nu ska han skaffa sig ett par specialbyxor med kevlarförstärkning innan han ger sig ut i skogen igen.

– Jag ska vara mer på alerten nästa gång. Och den där galten kommer att ligga pyrt till om jag får syn på honom igen.