Allt fler unga kan tänka sig diktatur

Var femte svensk mellan 18 och 29 kan tänka sig att sälja sin röst. Var fjärde inte tycker att det är så viktigt att få leva i en demokrati och nästan var tredje tycker det vore bra om Sverige styrdes av en diktator. Resultatet från Göteborgs universitet visar på en helt ny trend.

– Det svikande stödet för demokrati är starkast kopplats till de senaste decenniernas avreglering i skolan, säger Staffan I. Lindberg.

Allt färre ungdomar sätter stort värde på demokrati. När 300 representativt utvalda svenskar mellan 18 och 29 från hela landet svarade på 250 frågor genom besöksintervjuer fick forskarna Staffan I. Lindberg och kollegan Richard Svensson, minst sagt oväntade svar.

Villiga sälja röster

I dag säger sig nästan var tredje ung vuxen föredra en stark ledare som inte bryr sig om demokratiska principer som allmänna val och en riksdag.

Och skulle ett parti erbjuda en mindre summa pengar eller en gåva mot din röst skulle var femte av de tillfrågade ta erbjudandet.

När samma frågor ställdes till samma åldersgrupp 2005 var stödet bara fem procent. Och bland de tillfrågade i de äldre åldergrupperna fanns inga tendenser att till att stödja auktoritära ledare alls.

– Resultatet är skrämmande, bland den unga generationen vuxna finns en grupp som inte sätter så stort värde på demokrati, säger Staffan I. Lindberg.

B-skolor förklaringen

Och det svikande stöder för demokratiska värderingar kan varken förklaras med regeringsskifte, den ekonomiska krisen, invandring från icke-demokratiska länder eller ansvarslös ungdomlig radikalism, enligt forskarna. I stället är det starkast kopplat till avregleringen av skolan som pågått de senaste decennierna.

För det är främst de unga med låg utbildning, som har ofullständiga betyg från grundskolan eller högst har en gymnasieexamen som i undersökningen vänt sig emot de demokratiska värderingarna.

– Dagens skolsystem bygger inte längre på att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning utan på marknadens principer, som utgår från att vissa barn får sämre utbildning än andra och att alla inte är lika mycket värda. De barn med sämst förutsättningar slås ut och vänder de sig mot systemet, säger Staffan I. Lindberg.

De som hamnar i vad han kallar b-skolor känner att de inte har någon chans att lyckas och ser ingen mening med att plugga. De känner ingen lojalitet till systemet och kan tänka sig ett auktoritärt system för att kunna ställa saker till rätta.

Hela det politiska spektrumet

Och de som står för de här åsikterna röstar inte på Sverigedemokraterna, utan på partier från hela det politiska spektrummet.

– Det är ingen klassklyfta utan en utbildningsklyfta, sambandet slår igenom som en slägga, säger Staffan I. Lindberg.

Och faran med dessa svikande demokratiska värderingarna är att de tenderar att vara "klistriga".

– Det formar dem i unga år och sedan ändras de inte så mycket. Fyller de på med nya generationer svenskar som inte tycker det är viktigt så kommer demokratin i förlängningen att vara i fara.

– När man inför nya system i vård, skola och omsorg är det inte bara en fråga om hur effektivt det är utan också om vad det för ut för budskap och vilken relation man skapar, jag tror inte att politikerna har tänkt på den aspekten, säger han.

Undersökningen är gjord av Göteborgs universitet och är finansierad av riksbankens riksbanksfond. Den utgör den svenska delen av World Value Survey.

Överdrivet och förenklat

Men Joakim Ekman, professor i statskunskap på Södertörns högskola är kritisk till undersökningen och tycker att forskarna överdrivit sina siffror och förenklat förklaringarna.

– Den är lite alarmistisk. Så fort det dyker upp antidemokratiska attityder är det skolans fel, men hemmen då? Föräldrarna, var är deras ansvar? säger han.

Dessutom är underlaget på 300 ungdomar för litet för att ge en representativ bild av målgruppens åsikter - vanligtvis brukar man intervjua ungefär 1 000 personer vid den här typen av undersökningar för att få ett representativt svar.

– Om man frågar unga i ett land som Sverige om det vore bättre att militären styr kan de inte riktigt relatera till det, det är frågor de inte kan ta på allvar och därför finns det stor risk att man svarar slarvigt och håller med fast de egentligen inte tycker det, säger Joakim Ekman.

Och andra nyligen gjorda undersökningar om ungdomars syn på demokrati som visar tvärt precis om - demokrati har ett allt starkare stöd hos ungdomar. Och i de undersökningarna, bland annat gjorda av SOM-institutet och Civil Education Studt, har över 1 000 ungdomar intervjuats.

– Så det finns flera skäl som talar för att läget inte är så allvarligt som undersökningen ger sken av, den är alarmistisk, säger Joakim Ekman.