Svenskan i Bryssel: ”Det var mycket blod”
Uppdaterad 2016-03-23 | Publicerad 2016-03-22
Prästen Gudmund stöttar offren i Bryssel
Anna Benson: "Det är löpandeband med bårar och människor”
Svenska Anne Benson, 32, var precis i närheten när det exploderade på flygplatsen i Bryssel.
– Det var hur mycket blod som helst och massor av skadade, säger hon.
Nu sluter strandsatta svenskar upp i samhället Zaventem.
Ungefär 08.30 på tisdagsmorgonen exploderade de två fösta bomberna på flygplatsen i belgiska Zaventem. Bara en halvtimme senare exploderade ett tunnelbanetåg på stationen Schuman.
Författaren Anne Benson och hennes sambo Susanne var på väg mot flyget hem till Sverige när det exploderade alldeles i närheten.
– Jag såg hur de bar in 40 bårar. Det är hur mycket blod som helst och massor av skadade. Många ser döda ut.
Men paret var lite sena till deras flight – det kan ha räddat deras liv.
– Det rörde sig bara om minuter. Vi känner oss tacksamma, vi är fysiskt oskadda, säger hon.
Efter en lång dag har de lyckats ta sig hem till Sverige.
– Det är så overkligt och jag är fortfarande skärrad. Jag har aldrig sett döda människor förut, det var så mycket blod och blodiga händer.
En svensk man i 50-årsåldern skadades i explosionerna. Enligt UD fick han lindriga skador.
”Känns overkligt”
Elever på en gymnasieskola i Blekinge, Mikael Elias gymnasium, hamnade mitt i kaoset när de åkte buss genom centrala Bryssel.
– Vi var precis i närheten och märkte att det blev ett massivt polisuppbåd. Vi såg hur poliser med dragna vapen spärrade av tunnelbanan, säger läraren Henrik Faming.
Innan resan hade han och kollegan faktiskt pratat igenom hur de skulle agera vid en eventuell terrorattack.
– Vi pratade igenom det scenariot. Vi har hållit oss lugna och har fått stötta våra elever, som blev väldigt uppjagade. Det hela känns väldigt overklig, säger han.
Cecilia Kindstrand, som bor och arbetar i Bryssel, satt på tunnelbanan när det exploderade på en station i närheten.
Då stannade tåget.
– När jag skulle kliva av såg jag jättemånga brandbilar, polisbilar med sirener och folk som sprang därifrån, säger hon.
”Folk skrek kliv inte av” till Cecilia Kindstrand som gick tillbaka in i tåget. Då stängdes dörrarna och tåget rullade vidare till en annan station där alla evakuerades.
– Det är klart att man är skärrad. Det är jätteobehagligt att människor spränger här.
Närmare 10 000 svenskar befinner sig för tillfället i Belgien, enligt UD.
”Verkligheten mer brutal”
Svenske John Zetterström körde förbi Maalbeek station precis efter attacken i tunnelbanan.
– Det var människor i panik, människor som grät. Ett tjugotal satt mot väggen med mer eller mindre skador. En man stod upp fortfarande upp men var helt nedblodad. Det var mycket blod, och på marken låg det några som var alldeles för mutilerande för att kunna räddas, några av dem var redan livlösa, säger han.
Han blev mycket chockad över vad han såg.
– Verkligheten var så mycket mer brutal än bilderna man ser i tidningarna. Jag drabbades lite utav panik och ville bara ta mig därifrån, men det gick inte eftersom trafiken var blockerad, säger John Zetterström.
Kyrkan: Kontakta anhöriga
Efter sprängdåden samlades på tisdagen drabbade och oroliga svenskar i samhället Zaventem. Där hade belgiska myndigheter öppnat upp en sporthall för resenärer som blivit strandsatta på grund av dåden.
Samtidigt som ett stort pressuppbåd väntar utanför sporthallen flyger militärhelikoptrar ovanför och poliser visar med hela handen vart människor ska ta vägen. Alldeles intill spelar ett gäng smågrabbar fotboll på asfalterad tennisplan.
Gudmund Erling, präst i svenska kyrkan i Bryssel, var på plats.
– Vi hjälper till så gott vi kan, pratar med de som vill. Det verkar ha löst sig väldigt bra med både boende och kontakt med försäkringsbolag för de flesta här inne. Men finns det något vi kan hjälpa till med så gör vi det.
Vad tänker du om det som hänt?
– Det var både oväntat och i viss mån väntat i och med den uppbyggnad vi haft med hotnivå och tillslag nyligen, samt att Bryssel är EU:s maktcentrum.
Svenska kyrkan i Bryssel uppmanar alla att höra av sig till anhöriga och följa UD:s anvisningar.
Under tisdagskvällen hölls en planerad gudstjänst.
– Sedan har vi planerade gudstjänster och aktiviteter hela påsken. Vi ska titta på hur vi ska lägga upp det, om det är något vi ska lägga till, säger Gudmund Erling.