Experten: "Kejsarsnitt är inte lösningen"

Mary Mårtensson

Har andra risker och är ingen bra metod för att minska bristningarna

Är kejsarsnitt lösningen för att minska förlossningsskadorna hos kvinnorna?

– Nej, kejsarsnitt är inte lösningen eftersom det har andra nackdelar, säger överläkaren Eva Uustal.

I Sverige föder runt 80 procent av kvinnorna  vaginalt, medan 20 procent blir förlösta med kejsarsnitt. Av dem som föder vaginalt får 3,4 procent svåra bristningar i ändtarmens slutmuskel.

I Sverige rekommenderas kvinnor i regel att föda vaginalt, om inga hinder finns. Rädsla för att brista och för olika skador i underlivet gör dock att en del gravida ber om planerat kejsarsnitt, något som ökat.

Förlossningsrädsla en orsak

Socialstyrelsens statistik visar att andelen kejsarsnitt vid enkelbörd ökat från fem procent 1973 till knappt 18 procent 2014.

Andelen kejsarsnitt varierar mellan landstingen och är högst i Stockholm med 21,6 procent och lägst i Östergötland med 11,6 procent. 

Många undrar varför vi i Sverige inte gör som i vissa andra länder - och rekommenderar kejsarsnitt framför vaginal förlossning.

• Är fler kejsarsnitt lösningen för att minska antalet förlossningsskador i underlivet hos kvinnor?

– Jag skulle vilja säga att fler kejsarsnitt inte är någon lösning på det här, eftersom det har andra nackdelar. Det är ett stort bukingrepp i narkos, så kejsarsnitt kan man inte alls rekommendera i dag, säger Eva Uustal, specialist i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitetssjukhus och expert på förlossningsskador.

Långsamt födande

Den gravida kvinnan kan på vissa sätt själv bidra till att försöka minska riskerna för bristningar, även om något hundraprocentigt skydd aldrig finns.

– Lyssna på barnmorskan och samarbeta. Vi tror att det är en fördel med ett långsamt framfödande, att det inte går så fort, att kvinnan har en förlossningsställning där barnmorskan har en överblick över mellangården och kan hjälpa till med att skydda mellangården med våtvarma kompresser under slutskedet, säger Eva Uustal

Efter förlossningen kan kvinnan be om lokalbedövning för att barnmorskan ska kunna göra en noggrannare undersökning utan att det gör ont eller känns obehagligt.

Bristningar vid förlossningar

Bristningar i bäckenbotten vid vaginala förlossningar delas in i fyra klasser:

Grad 1: Bristning i slidans slemhinna, mynning eller huden i mellangården, men inte i den underliggande vävnaden.

Grad 2: Bristning i slidans slemhinna, mynning samt i muskulaturen i mellangården.

Grad 3: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten samt i både ändtarmens yttre och inre slutmuskel (sfinkter)

Grad 4: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten och i ändtarmens yttre och inre slutmuskel samt i tarmväggen.

Grad 3 och 4 ökar risken för urin- och avföringsinkontinens och smärta.

Slutmuskeln i ändtarmen kallas även ringmuskel och analsfinkter

Källor: Socialstyrelsen 2015: "Graviditeter,  förlossningar och nyfödda barn". SBU:s rapport "Analsfinkterskador vid förlossning" från april 2016.

Skador på slutmuskeln vid förlossningen

3, 4 procent av de kvinnor som födde vaginalt 2014 fick bristningar i ändtarmens slutmuskel (grad 3). Hos en mindre del sprack även ändtarmens slemhinna (grad 4).

Skadorna kan orsaka läckage av urin och avföring, smärtor, framfall, sexuella störningar, svårigheter att tömma tarmen, fistelgångar.

Att läcka gas/avföring är dubbelt så vanligt vid skada på slutmuskeln, än utan sådan skada.

Risken för avföringsläckage 20 år senare ökar vid vaginalförlossning.

Risken för framfall är upp till fyra gånger högre vid vaginalförlossning jämfört med kejsarsnitt, enligt en avhandling från Göteborg.

Källa: SBU:s rapport "Analsfinkterskador vid förlossning"  april 2016. SBU: "Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning", rapport 250/2016.