Regeringens syn på militärt hot kritiseras

Statsminister Stefan Löfven (S) anser inte att det militära hotet mot Sverige ökat sedan 2015.

Flera oppositionspartier anklagar honom för att försköna säkerhetsläget.

– Det direkta säkerhetshotet mot Sverige har inte förändrats. Det är fortfarande så att ett direkt militärt angrepp på Sverige är osannolikt, säger Löfven.

Han tillägger dock att det generella säkerhetsläget i vårt närområde över tid har försämrats, till exempel genom fortsatt krig i Ukraina och aggressiva ryska militärflygningar över Östersjön.

– Men vi ska inte heller säga till folk att nu står kriget för dörren, säger Löfven.

Han gav sin syn på det militära hotet i samband med sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Allianspartier upprörda

Statsministerns uttalande upprör flera oppositionspartier eftersom den parlamentariska försvarsberedningen nyligen i en delrapport skrev att "ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas".

Regeringen håller dock fast vid formuleringen i riksdagens försvarsbeslut från 2015 om att ett angrepp på Sverige är "osannolikt". Den bygger på den förra försvarsberedningens säkerhetspolitiska analys som kom 2014.

Det är den analys som fortfarande gäller, betonar Löfven. Han hävdar att försvarsberedningens nya formulering inte bygger på någon ny analys av säkerhetsläget.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark uppger att det finns en bred enighet i försvarsberedningen om att det är ett försämrat läge. Han anklagar regeringen för att undergräva sitt eget beredningsorgan. Försvarsberedningen leds av socialdemokraten och förre försvarsministern Björn von Sydow.

– Det är alldeles uppenbart att de (regeringen och Socialdemokraterna) talar med alldeles för många olika röster just nu, säger Wallmark.

Hotar hoppa av

Liberalerna överväger att hoppa av försvarsberedningen om inte regeringen tar förslagen på allvar framöver.

– Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att statsministern tar avstånd från den nya skarpare formuleringen, säger Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.

– Den formuleringen var gjord för att vi bedömer att det är ett mycket, mycket allvarligare läge nu och vi ser stora behov av att öka resurserna både i det civila och militära försvaret.

Widman befarar att regeringens inställning leder till lägre krav på försvaret.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson tycker att det är tydligt att statsministern tar avstånd från försvarsberedningens slutsats.

– Det är helt klart ett tuffare säkerhetsläge än det har varit förut, säger han.

Eventuellt kommer försvarsberedningen att hålla ett extra möte på måndagen med anledning av Löfvens uttalande.

"Ger annorlunda intryck"

Utrikesdepartementet har i anvisningar till ambassaderna skrivit att regeringens bedömning av det militära hotet inte har förändrats, vilket Dagens Nyheter rapporterat om.

Enligt utrikesminister Margot Wallström (S) har försvarsberedningen bara "flyttat runt meningarna" jämfört med tidigare och saknar en säkerhetspolitisk analys som kan stödja deras ordval.

– Man ska vara försiktig med orden, säger hon till TT.

Wallström tycker att den nya formuleringen ger "ett annorlunda intryck" och betonar att regeringen måste vara noga när man ger anvisningar till ambassaderna.

Utrikesministern lyckades reta upp de borgerliga ytterligare genom att kalla försvarsberedningen för "ni i den där gruppen" i samband med sitt anförande på konferensen. Hon försäkrar dock att hon inte ville låta nedlåtande.