Misstänkt blodpåverkan även hos Janssens vaccin

helskärm

Det vaccin från Janssen som godkändes i EU förra veckan måste övervakas extra noga för att utreda risken för blodpropp, enligt Läkemedelsverket.

Strax efter tisdagens besked att Astra Zenecas vaccin har pausats även i Sverige på grund av en misstänkt koppling till ovanliga men mycket allvarliga blödningsrubbningar, svarade Läkemedelsverket på en fråga från TT att det finns besläktade misstankar om det vaccin från Janssen som godkändes av Europeiska läkemedelsverket förra veckan.

– Vad som kom fram i den stora studie som låg till grund för godkännandet, är att det finns en liten obalans i antal trombotiska händelser, alltså blodproppar av olika slag, säger Ulla Wändel Liminga, ansvarig för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket.

– Det var inte en tillräckligt stark signal för att man skulle konkludera att det är ett sannolikt samband med vaccinet. Men det här är en fråga som har extra övervakning satt runt sig, så det kommer att följas mycket noga.

"Några fall av blodpropp"

Hon understryker att det enligt studierna endast är fråga om blodproppar, och inte en kombination med de blödningsrubbningar som nu utreds hos Astra Zenecas vaccin.

– Inte av den här väldigt sällsynta kombinationen av koagulationsrubbning, det vill säga både blödning och blodpropp. Men det fanns några fall av blodpropp i studien, säger Ulla Wändel Liminga.

Än så länge är det inte klarlagt om de biverkningar som har observerats verkligen orsakas av vaccinen, eller om det bara handlar om slumpmässiga samband där personerna ändå skulle ha drabbats.

Mellan fem och tio procent av alla invånare i Sverige drabbas någon gång under sin livstid av venös trombos, blodpropp.

Det finns inte heller någon misstänkt substans i vaccinerna som kan kopplas till biverkningarna. Eventuellt skulle det kunna handla om att det endast blivit fel i enstaka tillverkningsomgångar, så kallade batcher.

Samma princip

En gemensam nämnare för Astra Zenecas vaccin och Janssens vaccin är att de bygger på samma princip, där ett modifierat adenovirus används för att föra in en bit DNA i kroppen, som översätts till de delar av coronaviruset som immunförsvaret ska lära sig att känna igen.

TT: Har man sett liknande misstänkta biverkningar hos det ryska vaccinet Sputnik V, som också bygger på den principen?

– Jag vet inte. Jag känner inte till att vi har sett något större material med kliniska prövningar av det vaccinet, så jag kan inte svara på den frågan, säger Ulla Wändel Liminga.

Kan vara bakgrundsbrus

Janssens vaccin har enligt de studier som granskats en skyddseffekt mot svår covid-19 på omkring 85 procent, och godkändes av Europeiska läkemedelsverket EMA den 11 mars. De första leveranserna till Sverige väntas i april.

Statsepidemiolog Anders Tegnell ser inte rapporterna om blodproppar som något alarmerande.

– Naturligtvis måste man kontrollera det och följa upp ordentligt när man börjar vaccinera. Det kan ju vara så att det ligger precis på gränsen, att det är bakgrundsbruset man ser. Det kan ibland vara svårt att skilja det från en verklig koppling, säger Anders Tegnell.