Medieombudsmannen: Stoppa Pressarna går över gränsen
Publicerad 2021-06-05
Stoppa Pressarna kan i princip skriva vilka kränkningar som helst utan konsekvenser.
Medieombudsmannen har ingen möjlighet att klandra – och att stämma sajten är en komplicerad process.
– Det är bekymmersamt. Man kan bedriva offensiv journalistik, men man måste ta ansvar för att inte kränka enskilda personer, säger Medieombudsmannen Caspar Opitz.
Stoppa Pressarna har ett utgivarbevis men står utanför det pressetiska systemet. På det viset åtnjuter sajten ett starkt juridiskt skydd men behöver inte rätta sig efter pressens egna system.
Medieombudsmannen Caspar Opitz säger att han sett exempel på hur sajten gått över gränsen för vad som är godtagbart gällande kändisars privatliv.
– Ur ett medieetiskt perspektiv är det ett område där man måste vara väldigt försiktig som journalist, säger han.
Den som driver en sajt kan själv bestämma om den vill vara med i det pressetiska systemet eller ej. Sajter som är utanför kan inte granskas eller klandras. De som anser att de blivit kränkta eller utsatta för oförsvarliga publicitetsskador kan inte få upprättelse av mediernas etiknämnd, medieetikens högsta organ.
Kändisar vittnar om att de är livrädda för att bli omskrivna på sajten, att det är rena lögner som publiceras, hur reagerar du på det?
– Min roll är ju att stå för god publicistiskt sed så det är klart att det är bekymmersamt.
Om den hade varit med i det pressetiska systemet, vad finns det för möjligheter då?
– Då kan vi utreda dem. Om vi bedömer att någon har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada, då kan man bli kritiserad och klandrad.
Visar inte detta att systemet är otillräckligt?
– Det handlar om pressfrihet och att vi inte vill ha lagar som styr det fria ordet, därför har branschen sagt att vi själva klarar att sanera systemet. Men det bygger på att mediet är med i systemet. Väljer du att stå utanför kan du agera brutalare och mer oetiskt. Vi är ingen myndighet eller juridisk instans utan branschens egen instans.
Den som upplever sig kränkt av en tidning har också möjligheter att få sin sak juridiskt prövad, men det är komplicerat och leder sällan någonvart, enligt Mårten Schultz, juridikprofessor och ordförande för Institutet för juridik och internet.
Justitiekanslern kan åtala en ansvarig utgivare som har ett utgivningsbevis, vilket Stoppa Pressarna har. Men det har bara skett två gånger de senaste 20 åren. Det som återstår är att driva processen själv, men det är svårt att vinna målet. Enligt Schultz beror det till viss del på att det avgörs av en jury som uppmanats att särskilt beakta värdet av yttrandefriheten.
– Stoppa Pressarna har uppenbart begått väldigt många förtal i rättslig mening eftersom de har pekat ut människor som klandervärda. Men medier omfattas av starka juridiska skydd, säger han.
Caspar Opitz säger att det pressetiska systemet har funnits i över hundra år och att Sverige tack vare det brukar framhävas som ett föredöme gällande publicistisk sed, till skillnad från exempelvis Storbritannien som har en historia av rättsprocesser och stämningar.
– Massor av små och stora nättidningar ansluter sig frivilligt. Jag hoppas att Stoppa Pressarna också väljer att ansluta sig.
Kan du förstå de som omskrivs och känner hopplöshet?
– Absolut. Systemet är till för att hindra kränkning av privatlivet. Stoppa Pressarna är välkomna att gå med och visa att de klarar det.
Aftonbladet söker Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare för en kommentar.