Jul (kli)maten

Ät sillsallad – värna klimatet även på tallriken

Ris, lax och nötkött hör till klimatbovarna – medan sillsallad är resurssnålt.

Dina matvanor påverkar inte bara kroppen utan även klimatet. Forskare vid KTH och Göteborgs universitet har nu tagit fram ett verktyg som visar hur olika livsmedel påverkar klimatet.

– Det är ett verktyg där man kan testa vad ens egna recept betyder för växthuseffekten, säger Annika Carlsson-Kanyam, docent vid Kungliga Tekniska Högskolans avdelning för industriell ekologi, till TT.

– Det är oerhört viktigt att vi börjar tänka i de här banorna. En stor del av växthusgasutsläppen är kopplade till jordbruksproduktion och transporter.

Vanlig mat

Det internetbaserade verktyget kallas Menutool. Tanken är att den som vill veta mer om hur miljön påverkas av mat ska kunna logga in och se hur stora utsläpp av växthusgaser som sker och hur mycket energi som går åt när olika livsmedel produceras. Jordbruk-, transport-, förädling- och distributionsfaserna har granskats.

– Verktyget bygger på beräkningar som gjorts i ett flerårigt forskningsprojekt där vi tittat på typiska livsmedel, berättar Carlsson-Kanyam.

Beräkningarna gäller alltså inte ekologiska alternativ utan mat som producerats på de sätt som i dag är allra vanligast. Till exempel har nötkött som tas fram genom uppfödning med kraftfoder granskats, vilket är vanligare än kött från kor som går i en hage.

Ris och nötkött

Allmänt sett påverkar livsmedel som odlats i uppvärmda växthus eller transporterats med flyg miljön mer negativt än andra. Vegetabilisk mat orsakar ofta mindre utsläpp av växthusgaser än animalisk, enligt Carlsson-Kanyam. Men det finns undantag, till exempel ris.

– Ris odlas ofta med högt stående vatten och då skapas metan, som även kallas sumpgas. Metan står för en stor del av växthusgasutsläppen.

– Även nötkreatur släpper ut mycket metan genom matsmältningsprocessen.

Inför de stundande julborden rekommenderar Carlsson-Kanyam sillsallad med rödbetor och potatis som är resurssnålt. Lax och köttbullar är större klimatbovar.

Menutool, som än så länge är en prototyp, innehåller miljö- och näringsuppgifter om 150 livsmedel och sex färdiga rätter. Forskarna hoppas att någon svensk myndighet på sikt vill ta över projektet så att det blir tillgängligt för allmänheten.

Christina Magnergård Bjers/TT