Krympande kommuner hoppas på turistboom

Norrsken, invandring och samarbete över kommungränserna. Det är några av de lösningar som krympande kommuner sätter sin tilltro till när urbaniseringens utveckling fortsätter i Sverige.

Med en minskning på 12,4 procent är Övertorneå i Norrbotten den kommun som har tappat störst andel av sin befolkning i Sverige under 2010-talet. Det visar statistik från SCB som TT har tagit fram (perioden 31/12/2009–1/11/2019).

Kommunalrådet Tomas Mörtberg (C) tycker att staten har en stor del i ansvaret för varför det går åt det hållet. En förklaring är nämligen att kommunen har förlorat nästan alla de 400 statliga jobb som tidigare fanns, säger han.

– Lite raljerande brukar jag i dag räkna ungefär åtta statligt anställda varav hälften jobbar på Systembolaget. Vi har också fyra poliser.

När arbetstillfällen försvinner gör inte sällan även människorna det, konstaterar han. Även den demografiska utvecklingen påverkar, eftersom det avlider betydligt fler människor än vad som föds i Övertorneå.

Ökade kostnader

Fortsatt har man dock en fullgod välfärd med en välfungerande omsorg, säger Tomas Mörtberg.

– Men det är klart, i år har vi tappat 100 invånare, och nu är vi nere i 4 300, så det känns. Skatteintäkterna ökar inte i samma utsträckning som lönekostnaderna.

Det kommunala utjämningssystemet och statligt stöd underlättar, men det kommer inte att täcka de ökade lönekostnaderna i framtiden, säger Mörtberg.

– Vi kommer att få bekymmer om två, tre år.

Kramfors som har minskat med 897 personer under 2010-talet är en annan av de kommuner som hamnar i botten avseende befolkningsutvecklingen. Det kommer inte som någon överraskning för kommunalrådet Jan Sahlén (S).

– Vi har minskat vår befolkning från drygt 40 000 till 18 400 sedan slutet av 1950-talet. Då var det en stor strukturomvandling i den basindustri – skogsindustrin – som vi hade här. Ett stort antal sågverk lades ner, man moderniserade teknikutvecklingen. Och en del flyttades till andra orter.

Det fanns ingen annan dominerande näring som kunde ersätta och sedan dess har befolkningsminskningen fortsatt.

Regionalt samarbete

Lösningen för att vända trenden är att "fortsätta gneta på", säger Jan Sahlén.

– Och se till att den befolkningsökning som vi ändå har ambitionen att kunna åstadkomma sker. Att det är folk som flyttar in här på grund av att Kramfors är ett attraktivt ställe att bo på. Men också för att det finns jobb.

Jan Sahlén efterfrågar, likt Tomas Mörtberg i Övertorneå, samarbete på regional nivå – men också någon form av statligt stöd.

– Om investeringar görs här kommer vi kunna bidra till det gemensamma samhällsbygget på ett helt annat sätt än vad vi gör idag.

TT: Går trenden att vända?

– Ja, annars skulle inte jag sitta här som kommunstyrelsens ordförande. Som politiker måste man hela tiden se att man kan utveckla ett positivt samhällsbygge.

I Kiruna ligger befolkningsutvecklingen under den senaste tioårsperioden ungefär på plus minus noll, tack vare stor invandring från andra länder. De flesta invandrare som kommit till Kiruna under de senaste tio åren är dock inte flyktingar – i stället har de sökt sig dit för jobbets skull, säger kommunalrådet Gunnar Sehlberg (C).

– Det är folk från bland annat Tyskland, Ungern, Belgien, Uruguay och Litauen som kommit hit för att leva i naturen här och jobba med turismen. Det är gräddan inom turistnäringen från andra länder som jobbar som naturguider här.

Turistnäringen en nyckel

Arbetslösheten i Kiruna är mycket låg, och både industrin och turistnäringen skriker efter folk. Inom industrin är lönerna höga, och det gör också att industrijobben blir attraktiva. Turistnäringen har svårt att hitta folk, och därför är de utländska arbetarna så välkomna.

– Turistnäringen har enorma möjligheter, säger Gunnar Sehlberg.

Även i Övertorneå sätter man stor tilltro till turismen. Besöksnäringen är på tillväxt, framhåller kommunalrådet Tomas Mörtberg.

– Vinterturismen har vuxit otroligt. Européerna älskar det här med snö och kyla och norrsken, så det behövs inte så mycket för att de ska vara nöjda.

Han har nu stora förhoppningar på två projekt som är på gång inom besöksnäringen i kommunen.

– Man måste så klart anpassa kostymen efter befolkningen, men samtidigt måste man försöka satsa. Jag fantiserar inte om att Övertorneå har 8 000 invånare om 20 år, men att man i alla fall kan hejda utvecklingen.