Tilltufsat Unrwa ber om mer bistånd till Gaza
Uppdaterad 2024-05-07 | Publicerad 2024-05-02
FN-organisationen Unwra slåss för sitt rykte.
Nu vill man ha mer pengar för att hjälpa människor i Gaza – samtidigt som Hamas-kopplingar utreds.
– Vi vet att vi inte är perfekta, och vi vet att vi kan bli bättre, säger Marc Lassouaoui, chef på Unrwa.
Före den 7 oktober var det få utanför Mellanöstern som visste vad Unrwa var.
I dag är FN-organet för palestinska flyktingar en vattendelare.
Det är dels FN:s kanske mest kritiserade organisation. Samtidigt beskrivs det som ryggraden för hjälpsystemet i Gaza.
De två välklädda personerna som möter Aftonbladet på ett hotell i centrala Stockholm är en del av den ryggraden.
De är här för att uppdatera svenska regeringen och biståndsvärlden om läget i Gaza – och be länder om mer pengar.
Kan ni börja med att beskriva situationen i Gaza?
– Det råder otroligt svåra, katastrofala, omständigheter. Nästan hela befolkningen är på flykt, säger Heli Uusikyla, biträdande chef för Unrwa-kontoret i Gaza.
”Katastrofal hunger” råder för hälften av Gazas 2,3 miljoner invånare, enligt FN.
En halv miljon i norra Gaza är på väg mot svält.
– Folk är hungriga, trötta och rädda, sammanfattar Heli Uusikyla.
Israels krig mot Hamas, som följde gruppens terrorattack den 7 oktober, har förvandlat Gaza till ett brinnande helvete.
Och mitt i lågorna står Unrwa.
I januari anklagade Israel 12 Unrwa-anställda för delaktighet i Hamas terrorattack. De anställda som fortfarande var vid liv fick omedelbart sparken. En oberoende utredning pågår, än har få bevis för anklagelserna presenterats.
Men flera biståndsgivare valde att inte vänta på utredningen.
På några få dagar förlorade hjälporganisationen miljoner av bistånd.
Sverige, Unrwas femte största givare, var en av de som pausade utbetalningarna.
Marc Lassouaoui, chef för Unrwa-relationerna med Europa, beskriver det som när en vän bryter kontakten.
– Jag beskriver det som en vänskap eftersom vi arbetat med Sverige så länge. Sverige var en nyckelaktör i stödet, och höll i alla våra internationella konferenser fram tills nyligen. Självklart var vi besvikna.
Biståndsminister Johan Forssell (M) beskrev beslutet som grundat på kommunikation med Unrwa.
Lassouaoui har en annan bild.
– Vi hade uppmuntrat till mer diskussion. Vi vill att våra vänner kommer till oss när de har frågor.
De svenska pengarna styrdes om till andra hjälporganisationer. Men de beskrev att Unrwa är den enda organisation med infrastrukturen att hjälpa hela Gaza.
Ryggraden, än en gång.
Den 9 mars återupptog Sverige sina betalningar till Unrwa efter löften om hårdare kontroller. Flera givare har gjort likadant. Men inte alla.
Hur har det här påverkat Unrwa?
– Det har framförallt påverkat politiskt. På marken har vi fortsatt arbeta, inget har ställts in, svarar Heli Uusikyla.
– Ekonomiskt fanns en oro för att pengarna inte skulle komma i ett läge där behoven är så stora, och att vi inte skulle kunna betala löner till medarbetare som utför livräddande insatser i Gaza, säger Marc Lassouaoui.
– Att avbryta biståndet sänder också ett budskap till människorna i Gaza. Att vid det tillfälle då de behöver hjälpen som mest, när de bombas, hem och sjukhus förstörs, att biståndsgivare då säger: vi slutar ge pengar. Det landar inte väl hos Gazas invånare.
Flera utredningar – hård kritik
Hur Unrwas rykte har påverkats är svårare att svara på.
Klart är att det är tilltufsat.
Det hör trots allt inte till vanligheterna att FN-representanter som ber om pengar måste svara på terroranklagelser.
Men så har Unrwa heller aldrig varit en vanlig FN-organisation.
Organet, särskilt instiftat för att tillhandahålla palestinska flyktingars rättigheter i Mellanöstern, har återkommande fått kritik, bland annat för antisemitism.
Utredningar – en av dem publicerad så sent som i våras – har slagit fast att Unrwa har rigorösa regelverk för att säkerställa neutraliteten, men att brister finns och ska åtgärdas.
– Har vi information om brott mot neutraliteten agerar vi omedelbart. Vi vet att vi inte är perfekta, och vi vet att vi kan bli bättre. Men där behöver vi också hjälp av de länder där Unrwa verkar, säger Marc Lassouaoui.
Går det att vara neutral på en plats som Gaza? Ett isolerat territorium som styrs av en terrorstämplad grupp?
– Vi har 13 000 anställda. Vi har investerat mycket, med biståndsgivares stöd, i neutralitet, utbildning och etik, och understryker hela tiden FN-värderingar och vikten av neutralitet. Men självklart är det en politisk miljö, säger Heli Uusikyla.
– Vi kan inte kontrollera vad människor tänker. Det är fallet överallt där FN verkar. Det vi kan göra är att ha ett system på plats, och agera så snart vi uppmärksammas, säger Marc Lassouaoui.
Kan bli ännu värre i Gaza
Tillbaka till det brinnande helvetet.
Läget i Gaza kan snart bli ännu värre.
Israel har sagt att en markoffensiv mot Rafah måste ske – för att krossa Hamas och få hem gisslan. Till samma stad har majoriteten av Gazaborna flytt, efter order från israeliska militären.
FN har varnat för att en markoffensiv skulle ”leda till slakt”.
Heli Uusikyla ser oron dagligen i gränsstaden.
– Rädslan går att känna överallt. Människor har redan tvingats fly en, två, tre gånger. Vid en markoffensiv måste de fly igen.