Risk för ökat spelberoende efter pandemin

helskärm

Trots tristess, psykisk ohälsa och social isolering under pandemin har svenskarnas spel om pengar minskat, visar två nya studier.

Men samtidigt har spelandet ökat i en redan sårbar grupp – som också höjt sin alkoholkonsumtion.

Mycket har hänt på spelmarknaden i år – mycket av sportspelandet försvann och Casino Cosmopol stängde. Samtidigt spreds en oro för att pandemin skulle göra att svenskarna spelade mer på exempelvis nätkasinon.

– Det fanns helt klart skäl att tro att det problematiska spelandet skulle öka, men också en del som talade emot det, säger Philip Lindner, psykolog och forskare på Karolinska institutet i Solna.

Han har studerat både Spelinspektionens register Spelpaus och data från ett spelbolag med svensk licens. Och resultatet är tydligt.

– I vår studie såg vi att det totala spelandet minskade, i förhållande till vad som kunde förväntas enligt statistiska modeller. Det betyder inte att det inte finns en grupp som ökar sitt spelande, men totalt sett fanns det andra faktorer som övervägde det, säger Philip Lindner.

Fler spelar mindre

Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet, har undersökt spelandet under pandemin genom enkätundersökningar på nätet.

– Det är totalt sett relativt få som säger att spelandet påverkats. Och inom samtliga spelformer var det fler som spelade mindre än som spelade mer, säger han.

Det betyder dock inte att problemen inte finns.

– Den lilla grupp som hade ökat sitt spelande hade mer spelproblem än andra. De hade också höjt sin alkoholkonsumtion under pandemin. Det är en liten grupp, men det är problematiskt när en redan sårbar grupp spelar mer, säger Anders Håkansson.

Riskfaktorer ökar

Att mycket av spelmöjligheterna försvann verkar alltså ha haft en stark effekt.

– Vi fick exempelvis signaler från kliniskt håll att många tyckte att det var skönt att de stora ligaspelen pausades, säger Philip Lindner.

Statliga Svenska Spel och det börsnoterade bolaget Kindred har båda gått ut i medierna och sagt att det problematiska spelandet minskat hos dem under pandemin. Philip Lindners forskningsresultat pekar åt samma håll.

– Vi utgick från definitionen som regeringen använder i sin förordning: spel för 5 000 kronor i veckan. Den typen av spelande ökade inte alls, säger Philip Lindner.

Förordningen, som infördes av regeringen i juli, begränsade spelandet på nätkasino. Motiveringen var att faktorer som arbetslöshet och psykisk ohälsa ökar risken för spelproblem.

Långsiktiga effekter

Trots att deras studier alltså visar att spelandet minskat är båda forskarna positivt inställda till att regeringen tog tag i frågan.

– Det var rätt av regeringen att göra något för att minska de potentiellt negativa effekterna av covid-19. Vilka exakta åtgärder som fungerar är det dock ingen som vet. Men det var klokt att man riktade in sig på den mest beroendeframkallande spelformen nätkasino, säger Anders Håkansson.

– Jag vill inte recensera om regeringens förordning var nödvändig eller inte, men jag är generellt sett positiv till att man ser över spellagen, säger Philip Lindner.

Under våren, den period som forskarna på varsitt håll undersökt, tycks problemspelandet alltså minska i omfattning. Men pandemin kan få mer långsiktiga effekter.

– Arbetslöshet, ekonomisk oro och psykisk ohälsa är alla riskfaktorer bakom spelproblem. Man ska verkligen vara vaksam på vad som händer med spelandet om Sverige går in i en lågkonjunktur, säger Anders Håkansson.