Då firar vi påsk – 9 punkter som förklarar högtiden
Uppdaterad 2020-04-01 | Publicerad 2017-04-14
Påsk 2020 infaller i år med påskafton lördag 11 april, när den infaller ser olika ut år för år.
Påsken firas traditionsenligt med påskmat, påskpynt och påskägg.
Högtiden är fylld av historia och tradition men vet vi egentligen varför vi firar påsk? Här är allt som förklarar påsken.
Påsken 2020 datum
Alla helgdagar under påsken:
- Torsdag 9 april: Skärtorsdag
- Fredag 10 april: Långfredagen
- Lördag 11 april: Påskafton
- Söndag 12 april: Påskdagen
- Måndag 13 april: Annandag påsk
Påskens ursprung – därför firar vi påsk
Ordet påsk kommer från det hebreiska Pesach, som betyder ”gå förbi”. Att fira påsk är från början en judisk tradition, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten där de hade hållits fångna av den egyptiske faraon.
I och med kristendomens utbredning började de kristna också fira påsk på 100-talet. Idag är påsken kristendomens viktigaste högtid där man firar minnet av Jesus död och återuppståndelse.
I Norden firades under samma årstid vårblot, men det är osäkert hur mycket det har påverkat det kristna påskfirandet.
Påsken infaller på olika tidpunkter
När infaller påsken?
Påsken kan vara lite klurig att hålla reda på, eftersom den infaller vid olika tidpunkter varje år. För att räkna ut när påsken firas måste man både ha koll på månens faser och söndagarnas placering under året.
Regeln – som fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325 - är att påskdagen är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen.
Vårdagjämningen inträffar alltid mellan 19 och 21 mars och påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.
Stilla veckan – veckan före påsk
Veckan före påsk kallas stilla veckan och präglades länge av just stillhet. Onsdagen kallas dymmelonsdag, eftersom man förr lät en träkläpp, en dymmel, ersätta den vanliga kläppen i kyrkklockan för att dämpa ljudet.
Därefter kommer skärtorsdagen. Skär betyder i det här fallet 'ren'. Skärtorsdagen påminner om den första nattvarden och namnet syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. Det var dagen då botgörare förr renades i kyrkan.
På långfredagen uppmärksammas Jesus lidande vid korsfästelsen. Ända in på 1900-talet bar folk svarta kläder och tillbringade dagen i stillhet. Barn fick inte leka utomhuslekar och vuxna fick bara göra nödvändiga sysslor. Biofilmer, danser och andra offentliga nöjestillställningar var förbjudna fram tills 1969.
Påskris – mer än bara påskpynt
Det färgsprakande påskpyntet har en smärtsam historia. Förr i tiden rispiskade man varandra på långfredagen i stora delar av Sverige, för att påminna om Jesus lidande på korset. Risningen skedde ofta på morgonen eller natten, och den som gick upp först kunde piska dem som låg kvar i sängen.
Även under fastan slog man varandra med ris för ”bot och bättring”, och troligen är det därifrån seden att pynta riset med fjädrar kommer. Så tidigt på året hade blommor inte hunnit slå ut, och det pyntade riset gav hemmet lite skönhet och prakt.
Påskkärringar – fest på Blåkulla
Traditionen att klä ut sig till påskkärring har sitt ursprung i tron att djävulen bjöd häxorna till fest på Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. Det var då som Jesus förråddes av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria under denna natt.
För att skydda sig kunde man skrämma häxorna med skott, påsksmällare eller påskeldar. Man stängde dörrar, ställde undan kvastar och andra redskap som häxorna kunde tänkas använda, och målade kors på ladugårdsdörrarna för att inte häxorna skulle kunna rida på gårdens djur till Blåkulla.
Påskbrev – handritade pappersteckningar
Seden att ge bort påskbrev började bland västsvenska ungdomar på 1800-talet, efter att folk slutat vara livrädda för häxor. Breven innehöll färgglada teckningar av påskkärringar som skämtsamt anspelade på att mottagaren var en häxa på väg till Blåkulla. Man kastade snabbt in breven genom dörrarna i grannskapet, för att inte bli avslöjad.
Nuförtiden delas påskbreven ut på skärtorsdagen eller påskafton av barn utklädda till påskkärringar. I delar av Dalsland och Värmland innehåller påskbreven godis, men vanligast är att ge godis till barnen som kommer med handritade brev.
Påskharen – tysk ursprung
Myterna om den skuttande påskmaskoten är många, men de flesta är överens om att påskharen kommer från Tyskland och dök upp under 1600-talets senare del. Ursprunget tros vara sydtyska bildbröd med påskalamm som misstolkats. 150 år senare användes haren av godis- och leksaksindustrierna och blev snabbt en påsksymbol för tyska barn.
I Sverige dök haren upp på tyska vykort i början på 1900-talet. Idag förekommer påskharar främst som choklad- eller marsipanfigurer, men en del familjer följer traditionen att låta barnen leta efter ägg som påskharen gömt.
Ägg – dekorerade till påskbordet
Under påskveckan väntas svenskarna äta drygt 2000 ton ägg och det finns flera orsaker till att påsken är äggens okrönta högtid. Under fastan före påsk var det förbjudet att äta ägg, men när fastan var slut var det vår och hönorna hade börjat värpa.
Påskägg är också en symbol för liv som kan kopplas till firandet av Jesus återuppståndelse. Att måla äggen är en gammal tradition från 1700-talet och i södra Sverige används äggen i olika lekar, som äggpickning.
I skånska Simrishamn samlas man vid hamnen för att slå hårdkokta ägg mot varandra. Den vars ägg går sönder först förlorar det till motståndaren.
Godisfrosseri – påskäggen fylls med sötsaker
Sist men inte minst – vad vore påsken utan påskgodis? Förra påskhelgen väntades svenskarna sätta i sig hela 530 ton godis till ett värde av 50 miljoner kronor, och kanske blir det ännu mer i år.
Godisätandet under påsken började under mellankrigstiden och den moderna tryckeritekniken gjorde att man kunde ge bort godsakerna i färgglada pappägg.
Favoriterna i dagens påskägg är drageägg, påskeskum, chokladgodis och colaflaskor, enligt en lista från Cloetta. Men även choklad ligger bra till, om svenskarna får välja.
Undrar du varför andra högtider firas?
- Valborg: Därför firar vi varje år
- Kristi himmelsfärd: Därför firar vi Kristi himmelsfärdsdagen
- 17 maj: Här är varför norrmännen firar syttende mai
- Pingst: Därför firar vi pingst
- Ramadan: Därför firas den muslimska högtiden varje år
- Mors dag: Därför firar vi mamma
- Nationaldagen: Här är varför vi firar Sveriges nationaldag 6 juni
- Midsommar: Därför firas högtiden
- Halloween: Så firar vi högtiden och därför
- Alla helgona: Därför tänder vi ljus för de döda
- Jul: Därför firar vi jul
- Nyår: Här är historian bakom nyårsafton