Leif GW Persson: Bilderna på honom får nackhåren att resa sig

Jan-Olov Andersson

helskärm

Leif GW Persson har, inte oväntat, kraftfulla åsikter om terrordådet i Stockholm i fredags.
Om polisens agerande och om den häktade Rakhmat Akilov.

– Den här tomten… bilderna på honom får nackhåren att resa sig, han ser så jävla nöjd ut, säger Leif GW Persson.

Aftonbladet möter polisprofessorn, författaren och tv-profilen i samband med att han lanserar ett nytt tv-program, ”GW:s mord”, som drar igång i TV 4 tisdag 18 april. En dokumentärserie där han rotar i gamla fall han har haft svårt att lägga bakom sig.

När terrordådet ägde rum i fredags eftermiddag, var Leif GW Persson hemma.

– Men jag fick reda på det ganska snart.

Vad tänkte du då?

– Jag blev inte överraskad, jag skrev att det kunde hända i en kolumn för bara tio dagar sedan. Jag hade gärna haft fel, men nu blev det inte så.

– Det här verkar ju vara ett väldigt spontant infall. Normalt brukar de hyra, stjäla eller kapa en bil, den här tomten hade så vitt jag förstår lodat omkring i närområdet och hittat en bil. Det är ingen konst vid den tiden att hitta en varutransport med nycklarna i, det är bara att hoppa in och åka iväg.

– Vi behöver inte förutsätta några större konspirationer, jag skulle bli förvånad om det slutar med mer än ett åtal, mot honom.

Är du förvånad över hur snabbt polisen grep honom?

– Nä, och det vet jag vad det berodde på. Man har ju en ganska exakt tidpunkt, då är tunnelbanenedgångarna intressanta. Polisen är snabbt på plats. Mycket positivt gjort av ordningspolisen. Då är det ett par vittnen, de tar tag i poliser och säger Vi såg en konstig jävel kuta ned här, alldeles nyss. Sedan har man honom plötsligt på två övervakningskameror, en när han går ned, en när han går upp, när det är en så pass avgränsad tidpunkt är det ju meningsfullt att leta.

– Det är väl klart på kanske en timme, man går ut med bilden, massor av folk hör av sig. Sedan får man tydligen larmet från ett område om att en människa har betett sig konstigt. När man kommer dit, vinglar han omkring utanför. Där erkänner han ganska direkt. Han har väl fått en smäll av krockkudden, enligt vittnen är han skadad, hittar man sedan hans dna i bilen är det kört, vad behövs mer för en fällande dom?

Du brukar väl annars inte berömma polisen särskilt ofta?

– Det stämmer inte. Jag blir ofta uppringd av journalister som säger Det här var väl för jävligt om något som polisen har gjort eller inte har gjort. Nej, säger jag. Då blir det inga rubriker, inte ens en artikel.

Men nu säger en polischef att terrorattacken ska ta ett helt år att utreda…

– Det fick mig att haja till. Att lova en sådan sak som att hundra personer ska hålla på med det ett år, då antyder man att det här måste vara något jättelikt, det har jag skitsvårt att tro.

Vad säger du om att Rakhmat Akilov skulle ha visats ut men inget har hänt för att verkställa det?

– Han fick ett utvisningsbeslut redan förra sommaren. De får ett brev. En del lämnar. Sedan är det mycket vanligare med unga barn som ska skickas hem, att skolkamrater och deras föräldrar ställer upp för att den och den måste få stanna. Inte ett öga är torrt.

– Men han lämnar ju inte utan går under jorden. Det är en enkel åtgärd. Han behöver inte ens flytta. Man letar inte aktivt, det är Migrationsverket som håller i det men vanlig polis som ska verkställa det.

– Vad hade hindrat att man åstadkom en lagstiftning som så att säga var kontrollrealistisk? Nu har vi en hög med 13 000 namn som ska ska skötas av hundra man, det finns ingen möjlighet att upprätthålla det. Då får man se till att öka resurserna, annars tar man inte ansvar för det, allt detta hade man kunnat gjort tidigare.

Vad säger du om Rakhmat Akilov?
– Att han hade handskar med sig tyder på att han inte tänkte begå självmord. Att han inte ville lämna fingeravtryck. Den här tomten… bilderna på honom får nackhåren att resa sig, han ser så jävla nöjd ut.