”Vi ska inte vara så rädda för andras sorg”
Publicerad 2020-10-27
Allhelgonahelgen är för många en viktig högtid för att minnas nära och kära som dött.
I år firas högtiden lite annorlunda på grund av coronaviruset – men Malmös kyrkor står öppna i helgen, dock för ett begränsat antal.
– Det är väldigt sorgligt det här, för vid just den här högtiden är det väldigt viktigt att samlas, säger Ida Wreland, präst i Malmö.
Det blir en annorlunda allhelgonahelg i år, då färre personer får komma in i kyrkorna på grund av coronapandemin. Men kyrkorna i Malmö håller öppet – för max 50 personer åt gången.
– Det som är mest annorlunda är att många av oss inte bjuder in till minnesgudstjänster, och att vi kan ta in färre än vanligt, säger Ida Wreland, präst i S:t Petri kyrka i centrala Malmö.
I just S:t Petri, en av de större församlingarna i staden, brukar man inte läsa upp allas namn som man gör i vissa andra kyrkor, men tända ljus för de som dött under året. Man har dock högmässa både på lördagen och söndagen, men nu med max 50 personer totalt i kyrkan, och man ska även hålla två konserter under söndagen.
Vanligtvis vid allhelgona brukar församlingen ha en gudstjänst på Gamla kyrkogården i Malmö, något som har fått ställas in i år. Dock ska Ida Wreland vara på plats på kyrkogården tillsammans med en diakon och ett par frivilliga under lördagseftermiddagen. Kyrkan håller också öppet under helgen.
– Där kan det finnas en risk att vi kanske får säga till vissa att de får vänta lite med att gå in för att undvika trängsel, säger Ida Wreland.
Hon anser att det är tråkigt att man inte kan släppa in fler till aktiviteterna under helgen.
– Det är väldigt sorgligt det här, för vid just den här högtiden är det väldigt viktigt att samlas och att träffas när vi sörjer och känna att jag inte är ensam vid min sorg. Det ger ju mycket tröst att samlas. Det har blivit en stor ensamhet det här året. Det är många äldre som blivit isolerade.
Ida Wreland menar att det på grund av situationen kan vara extra viktigt att skänka en tanke till de som förlorat någon och kanske höra av sig för att kolla hur de mår.
– Det är ju en helg där vi av tradition minns våra döda och då är det mycket som kommer upp igen. Det viktiga med allhelgona är att dela sorgen, att dela erfarenheten och att berätta berättelserna vidare. Vi har ett ansvar nu att minnas, och att också våga fråga hur man mår, våga prata om den som har dött. Vi är så rädda för det, säger Ida Wreland.
– Man vågar inte beröra det och försöker undvika. Vi ska inte vara så rädda för andras sorg, utan fråga om hur personen mår. Man är rädd för att riva upp något men den personen lever med det här hela tiden. Det är inget farligt.
Hon menar också att det kan vara bra att stötta de personer som är i riskgrupp och kanske inte själva kan eller vågar gå och tända ett ljus.
– Även om det är utomhus så är det ju ett tillfälle där det är mycket folk ute på kyrkogårdarna, något många behöver undvika. Om man inte är riskgrupp kanske man kan tända ett ljus åt någon man känner som är det, så att den vet att det brinner i alla fall ett ljus för min anhörige.
Gudrun Erlanson, tillförordnad kyrkoherde i Malmö pastorat, berättar att huvudtanken på inför helgen har varit öppenhet och närvaro på alla kyrkor i Malmö.
– Vi har inte glömt de människor som har sorg utan de ska känna sig välkomna och det är öppet i kyrkorna och finns människor som möter upp där, säger Gudrun Erlanson.
Hon menar att man nu försöker se till att alla ska kunna minnas sina anhöriga på bästa sätt även om det får bli lite annorlunda i år och inte ha lika stora samlingar.
– Det ska finnas möjlighet till ljuständning i kyrkorna, och också så långt det förmår finnas människor till hands och likadant på kyrkogårdarna, säger Gudrun Erlanson.
Hon berättar att allhelgona blivit en av de större högtiderna, och att ljuständning har blivit mer populärt och att det är tråkigt att man nu behöver begränsa det något.
– Det är ju lite sorgligt, att det är på det här viset, men vi får dock inrätta oss till läget och göra det bästa möjliga av det, säger Gudrun Erlanson.
Just S:t Petri kyrka, och några andra större kyrkor, menar att man kan släppa in åtminstone några fler på ett coronasäkert sätt. Totalt, med de medverkande i gudstjänsten inräknat, får enbart 50 personer vistas i lokalerna just nu. Vanligtvis finns plats för omkring 700 personer i S:t Petrikyrkan. Man har begränsat antalet platser så att man bara får sitta två personer i varannan bänkrad.
– Vi kan sitta fler coronasäkert, men då måste vi göra det tydligt vart man kan sitta och dela in i zoner. Vi har planer för att lösa det i flera scenarion. Konserten på söndag är det 15 medverkande och då 35 max i publiken. Det hade varit fint om de 15 som medverkar på söndag kan räknas utöver de som ska lyssna, eller kanske att man släppa in ännu fler i publiken, säger Ida Wreland.
Ännu är det inte beslutat i stiftet om man ska höja gränsen efter regeringens beslut att tillåta upp till 300 i sittande publik, om det kan göras coronasäkert, från och med den 1 november. Detta är dock mitt i allhelgonahelgen och skulle enbart kunna påverka söndagens aktiviteter. Man inväntar nu besked från biskopen. Att en ändring sker mitt i en storhelg är lite dålig tajming, menar Gudrun Erlanson.
– Det är lite olyckligt att det kommer precis till en sån här stor publik helg, att det blir mitt i och måste beslutas så nära inpå. Skulle det bli så att det får höjas till 300 på söndag så får man titta på vilka kyrkor som klarar det utifrån de här förutsättningarna, säger Gudrun Erlanson.
– Alla klarar inte det, vi måste titta på alla regler som finns, att det ska finnas toaletter och möjlighet till god handhygien, flera utgångar, och att man inte ska sitta tätt. Då får vi jobba snabbt som sjutton och titta vilka som kan göra det och gå ut snabbt och annonsera det.