Kontrollbehov gör oss deppiga i coronatider

helskärm

På senhösten och vintern drabbas många svenskar av årstidsbunden depression. I år har höstångesten dessutom en extra ingrediens – coronavirus med allt vad det innebär.

Men det finns knep att ta till för att hantera coronahösten.

Tänk inte så mycket på "coronahösten", tänk mer kortsiktigt, tipsar psykologen Johan Waara vid Uppsala universitet.

– Det har visat sig att människors kontrollbehov, som vi älskar, det flyger inte just nu. Det skjuter bara in besvikelse hela tiden när det inte blir som vi trodde eller hoppades, säger han.

Tipset är att fundera på vad man kan göra för att må bra kommande dagar, nästa helg eller om några veckor. Vänta med att planera julen och sportlovet, eftersom vi inte vet hur läget kommer se ut då.

Känslan av att inte ha kontroll ger negativ stress.

– Om du ramlar i en trappa så kommer kroppen fysiologiskt försöka återfå kontrollen, vilket orsakar ett stresspåslag. Det fungerar på samma sätt när någonting "knuffar dig i sidan" psykologiskt, säger Johan Waara.

Social fokusering

Förlust av kontroll är en faktor som kan leda till nedstämdhet, en annan är deaktivering. Både fysisk och psykisk.

För att motverka deaktivering kan man tänka på att försöka återskapa sina vanliga rutiner även när omständigheterna förändras.

Ta en dusch på morgonen, även om du jobbar hemifrån eller är hemma av annan anledning. Om du brukar gå till jobbet, ta en morgonpromenad eller promenera på lunchen.

– Vi måste sjösätta saker som håller i gång kroppen och knoppen, säger Johan Waara.

Tänk inte bara på social distansering utan även på social fokusering.

– Det här coronaviruset har kommit i en tid då vi har förutsättningar att hålla uppe våra sociala kontakter. Ta initiativ till att återskapa möten efter de förutsättningar som finns, säger Johan Waara.

Planera till exempel in digital förmiddagsfika med kollegorna, eller digital after work.

Tig och lid

Vi människor kan också "lura" oss själva att vi mår bättre än vi gör genom att försöka fokusera på det positiva. Ett vanligt tips som ofta återkommer när man talar om positivt tänkande är att skriva ner saker man är tacksam för, kanske några saker varje dag, för att "lära" hjärnan se saker mer positivt.

Johan Waara tipsar om att använda sig av detta även i coronatider, att försök fokusera på möjligheterna med de nya omständigheterna. Jobbar du hemifrån kanske det blir lättare att få ihop livspusslet, ger han som exempel.

– Det finns den här devisen inom psykologi som man ibland brukar kalla "Tig och lid". Vi har levt i en bortskämd del av världen, inte alla svenskar, några hade det kämpigt redan innan och de har det förmodligen ännu kämpigare nu. Men jag slås även av personer som har det ganska väl förspänt men ändå knorrar, säger Johan Waara.