Krigsförberedande foldern "Om kriget kommer" kan skickas ut på nytt

John Granlund

, 

Pär Karlsson

Foldern ”Om kriget kommer” blev symbolisk för Kalla krigets bistra beredskapstider.

Nu överväger myndigheten MSB att skicka ut den till befolkningen efter närmare 30 års paus - samtidigt som man försöker rusta upp det civila försvaret med kontroller av skyddsrum och planeringsinsatser.

– Vi tar höjd för ett väpnat angrepp från en annan stat, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

I slutet av 2015 beslutade regeringen att ge i uppdrag till ett 50-tal myndigheter att återuppta arbetet med en sammanhängande planering för totalförsvaret. Det innebar att man väckte liv i det civila försvaret, som i praktiken legat i dvala sedan början av 1990-talet.

Målet är att hela samhället, inte bara Försvarsmakten, ska vara redo att skydda befolkningen i händelse av krig, terrordåd eller katastrof.

Planerar för angrepp

Orsaken till regeringens beslut var det försämrade säkerhetsläget i Europa - där den ryska aggressionen i Ukraina pekades ut som det mest centrala.

– Det yttersta vi planerar mot när vi pratar om civilt försvar är att samhället ska kunna vara berett på ett väpnat angrepp från en annan stat, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB som ska samordna de civila krigsförberedelserna.

Men trots det krävande uppdraget har regeringen inte skjutit till några pengar för åtgärder kopplade till det civila försvaret.

– Hittills har beskedet varit att arbetet ska ske med utgångspunkt i de ramar som finns och det har varit en utmaning. Vi bedömer att vi kommer att behöva resurstillskott för civilt försvar inom vissa strategiska områden, säger Svante Werger som inte vill kommentera vilka områden som är mest prioriterade.

Försörjningen hotad

Men enligt flera bedömare som Aftonbladet talat med är det framför allt tre områden som anses vara mest akuta:

Försörjning av livsmedel och energi i händelse av en eller flera attacker mot centrala hamnar eller annan kritisk infrastruktur.
Att säkerställa fungerande traumasjukvård och sjuktransporter bortom fredstida förhållanden eller vid masskadeutfall.
Samordning och operativ ledning av samhällsviktiga funktioner i händelse av kris eller krig.

I en studie genomförd av det privata initiativet Totalförsvarsstiftelsen, en insamlingsstiftelse bestående av bland annat reservofficerare och forskare, konstateras att Sverige i dag är mycket sårbart och att det finns stora brister i den civila beredskapen.

– Vi ligger efter. Och att göra något åt det är så angeläget som det bara kan bli. Viktigast just nu är tempo och finansiering givet den negativa omvärldsutvecklingen, säger rapportredaktören Freddy Jönsson Hanberg.

”Fullständigt kaos”

Om ett större antal personer skulle bli skadade samtidigt skulle den svenska traumasjukvården klappa ihop, uppger han. Orsakerna till det är den begränsade lagerhållningen av läkemedel, bristande erfarenhet hos kirurger, hög grad av teknikberoende men också stora brister inom samordning mellan landstingen samt att sjukvård och sjuktransporter delvis privatiserats.

– Vi står inför fullständigt kaos om något skulle hända. Ett exempel är att en ambulans i dag inte kan ledas att köra bortom sitt landstings geografiska gräns. Det finns ingen nationell samordning av sjuktransporter och det innebär att du varken har teknisk möjlighet eller rätt att leda och samordna ambulanstransporter till en viss del av landet i dag, säger Freddy Jönsson Hanberg.

På MSB håller man med om att mycket finns kvar att göra.

– Vi har kommit en liten bit på vägen men har väldigt mycket kvar. Ytterst är det regeringen och politikerna som måste besluta vad man vill försäkra sig mot. Här kommer man att behöva göra rimlighetsbedömningar och i vissa avseenden ta medvetna risker, säger Svante Werger.

Runt om i Europa uppmanas nu gemene man att se över sina förråd av förnödenheter inför långvarig kris eller krig. I Tyskland blev det i höstas känt att regeringen vill att befolkningen bör börja bunkra dricksvatten och livsmedel.

I Sverige är tongångarna de samma.

– Vi rekommenderar att man har en egen hemberedskap för 72 timmar. Att man har vad man behöver i termer av mat och livsmedel men också annat som batteridriven radio, ficklampa och möjlighet att kunna laga mat utan tillgång till el, säger Svante Werger.

Överväger ny ”Om kriget kommer”

Under 2017 kommer MSB bland annat att se över beståndet av skyddsrum som fortfarande finns kvar i fastigheter runt om i landet. Dessutom har det diskuterats inom MSB att återigen distribuera en motsvarighet till foldern "Om kriget kommer" till svenska folket. Senast broschyren skickades ut var 1989 och då innehöll trycksaken bland annat skrivningar om att "varje meddelande om att motståndet ska upphöra är falskt" i händelse av en ockupation av Sverige.

– Den typen av satsningar som "Om kriget kommer" har diskuterats och det ska inte uteslutas att det blir av igen, säger Svante Werger.

På Folk och försvars rikskonferens i Sälen, som inleds på söndag, är det civila försvaret en av de frågor som kommer diskuteras mest. När försvarsminister Peter Hultqvist (S) anlände till konferensen sa han så här om upprustningen av civilförsvaret.

– Det är något som har påbörjats, att titta på hur prioriteringarna för det ska se ut. Det finns en oerhört lång resa att göra när det gäller att bygga upp den delen. Det är ju två delar, det ena är stödet till det militära försvaret i en krissituation. Det andra är den civila krisberedskapen, som har testats i samband med olika händelser som branden i Västmanland och stormen Gudrun.

Vad tror du blir svårast att komma igång med?

– Vi får återkomma till den typen av frågor när vi har färdiga prioriteringslistor. Men det vi ska bygga nu är förmåga att ha en ordentligt fungerande samband mellan olika myndigheter, förmågan att kunna hantera olika typer av situationer.

Under måndagen ska inrikesminister Anders Ygeman (S), ansvarig för civilförsvarsfrågor, tala på temat på Folk och Försvar.