Utpekad ”Khomeinibödel” begärs häktad i Sverige

helskärm

En 58-årig iranier begärs i dag häktad misstänkt för att ha haft en ledande roll då tusentals politiska fångar avrättades i Iran 1988.

Avrättningarna har hittills aldrig prövats i domstol. Inte någonstans, enligt regimkritiker.

Mannen misstänks för folkrättsbrott inklusive mord i ett fängelse i Karaj utanför huvudstaden Teheran sommaren 1988, förklarar åklagare Karolina Wieslander när häktningsförhandlingen inleds i Stockholms tingsrätt på förmiddagen.

58-åringen ser bekymrad ut, och blickar sökande mot åhörarläktaren. Han förnekar brott, säger försvarsadvokat Lars Hultgren. Därefter måste åhörarna lämna rättssalen medan domstolen tar ställning till en eventuell häktning.

– Han är oskyldig, de har gripit fel man, beskriver Hultgren sin klients inställning.

Mannen medger inte ens att han har jobbat i fängelset, säger advokaten under en paus.

Avrättningarna är relativt okända trots omfattningen. De har inte heller tagits upp i svensk domstol tidigare. Det finns inga säkra uppgifter över hur många som dödades, men 5 000 är en siffra som ofta nämns.

Reste till Sverige

Mannen greps den 9 november då han anlände till Sverige.

– Han skulle hälsa på släktingar, säger Hultgren.

58-åringen ska ha haft en ledande befattning i ett fängelse där många skickades till galgen.

Avrättningarna ägde rum på grund av en fatwa (en order) från Irans dåvarande ledare ayatollah Khomeini, den islamiska revolutionens grundare. Tusentals fångar mördades under några månader 1988. Det var vänsteranhängare, intellektuella, studenter, medlemmar av rörelsen Folkets mujahedin, andra oppositionspartier och religiösa minoriteter.

Folkets mujahedin var enligt fatwan ”människor som krigar mot Gud”, vänsterfolk beskrivs i den som ”avfällingar från islam”.

Utsattes för tortyr

Män, kvinnor och barn hängdes på löpande band: de fördes med gaffeltruckar till kranar och lyktstolpar där de hängdes, och vissa arkebuserades enligt samstämmiga uppgifter.

När offren dödades satt många av dem inne för regimkritiska ickevåldsaktioner såsom att dela ut tidningar och flygblad, delta i demonstrationer med mera, enligt Amnesty International. Människor som inte dödades utsattes för tortyr.

Folkrättsbrott kan tas upp i domstol oavsett var de misstänks ha ägt rum.