Gör halt innan varje intressant spår
Uppdaterad 2014-07-09 | Publicerad 2014-07-07
Ni vet när man hamnar bredvid en okänd person vid en middag. Man vill så gärna få igång en konversation att man är beredd att titta på bilder av hunden och grannens barn om det bara kan öppna för något intressantare.
Så känns det när jag lyssnar på Linda Nordin.
Hon verkar trevlig och jag struntar i att jag bokstavligen ser strecken i manuset framför mig, de som markerar en sekundsnabb paus för att det ska låta lugnt och naturligt.
Och jag förstår att det inte är lätt att debutera i Sommar som okändis.
En trist lektion
Linda Nordin är statsvetare och generalsekreterare i svenska FN-förbundet. Hon har rest i krigsområden, hon har varit internationell valövervakare i Armenien. Det borde alltså inte saknas intressanta saker att berätta.
Men det blir en och en halv timmes trist lektion om Berlinmuren, om Bosnien, om barnäktenskap och könsstympning.
Inte ointressanta ämnen i sig men aldrig mer än det redan kända och självklara som att det är dumt att barn gifter sig och gräsligt med kvinnlig omskärelse. Jaha.
Brann till en gång
Linda Nordin gör halt precis före varje spännande språng som skulle kunna göra programmet berörande.
Hon berättar med ett par få meningar om sin dåliga självkänsla som höll på att hindra hennes karriär och avslutar med att hon vill skicka med sina barn en känsla av att duga. Och man sitter som ett fån: Hurdå? Vad gjorde hon själv?
Eller när hon säger att det var ''ett viktigt ögonblick'' när FN-förbundet i Kongos ledare träffade dåvarande integrationsminister Nyamko Sabuni. På vilket sätt, vad hände?
Den enda gången det bränner till är när hon pratar om Syrien och hon glömmer bort de där andningspauserna.
— Har vi verkligen gjort allt vi kunnat för att få ett slut på konflikten?
Och det går inte att ta miste på att Linda Nordin tycker att det i det här läget är rätt att använda våld för att hindra ännu värre våld.