Inget fall av människohandel ledde till åtal

Staffan Lindberg

helskärm

Nästan inga fall av människohandel för tiggeri leder till åtal.

Nu kräver polisen mer resurser.

– För att lyckas skulle vi behöva bedriva mer spaning. Många gånger har vi inte den uthålligheten, säger Marie Näslund, inspektör vid Stockholmspolisen.

Under förra året anmäldes 55 fall av människohandel för tiggeri i Sverige, mer än en fördubbling jämfört med året före. En polisrapport från i december slår också fast att en del av tiggeriet har koppling till organiserad brottslighet. Enligt polisen handlar det om kriminella aktörer som utnyttjar utsatta EU-medborgare, bland annat genom utpressning och människohandel.

Mer än hälften av polisanmälningarna skedde i Stockholm.

– Tydligen finns det pengar i detta. Ofta handlar det om att målsägande har en skuld från hemlandet som måste jobbas av, säger Marie Näslund, inspektör på människohandelsenheten vid Stockholmspolisen.

Trots den kraftiga ökningen ledde inte ett enda fall i Stockholm i fjol fram till fällande dom.

– Det är svårt att komma vidare i de här utredningarna. Ofta återvänder målsägande till hemlandet och då läggs förundersökningen tyvärr ner, säger Marie Näslund.

Hur ska ni kunna få fler fall att leda till åtal?

– För att lyckas skulle vi behöva bedriva mer spaning. Många gånger har vi inte den uthålligheten, det är en prioriteringsfråga. Vi behöver bli fler poliser som arbetar med den här brottsproblematiken med människohandel. Och det finns ett beslut att ha en utökad förmåga att bekämpa människohandel.

Håkan Stenbäck, kommissarie vid polisen i Östergötland, har stött på ett par fall av misstänkt människohandel för tiggeri.

– De flesta tiggare vi stöter på är är bara fattiga och har inga kopplingar till kriminalitet. Men det har hänt att det har kommit fram folk till oss och berättat att de har blivit lurade och blivit av med i princip allt. Många vågar tyvärr inte prata om vad de har varit med om, de tänker på släktingar hemma, säger han.

Polisen har spelat in förhör med målsäganden, därefter har de fått en flygbiljett av socialtjänsten och återvänt till Rumänien.

– Sedan är det mycket svårt att hitta dem. Och frågan är om en sådan inspelning skulle hålla i en svensk domstol, säger Håkan Stenbäck.

Borde inte polisen kunna skydda de här människorna så att de vågar vittna?

– Vi kan ge skyddat boende, genom socialen. Men det finns säkert mer att göra, säger Marie Näslund.

Tiggare och människohandel 

Människohandeln för tiggeri har sexdubblats på två år.

Runt 4 700 medborgare från andra EU-länder uppskattas tigga i Sverige i dag.

De flesta som tigger gör det frivilligt utan koppling till organiserad brottslighet, enligt polisen. Samtidigt finns det flera grupper av tiggare som utnyttjas av kriminella aktörer, bland annat genom utpressning och människohandel.

Offer och förövare är ofta släkt.

Antalet polisanmälningar om människohandel för tiggeri har sexdubblats på två år, från 9 fall år 2013 till 55 fall år 2015. Polisen bedömer att mörkertalet är stort då många offer inte anmäler brotten.

Offren kan också utnyttjas för stöld eller prostitution.

Inledda förundersökningar leder sällan till åtal. Men i februari dömdes två bulgariska bröder för människohandel för tiggeri till tre respektive tre och ett halvt års fängelse

Källa: Polisens nationella lägesbild, december 2015.