Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Ändrar formatet och har en filosofisk dialog

Uppdaterad 2018-06-13 | Publicerad 2016-08-08

”Jag tänker, alltså finns jag”, sa filosofen Descartes 1637.

”Bullshit”, svarar filosofen Alexander Bard i ett Sommar-program 379 år senare.

I sin inledning säger Alexander Bard att ”Sommar i P1” brukar bestå av 1,5 timmars ointressant prat och slätstruken musik, riktat till ”tälttanter” som vill lyssna på nåt lättsamt medan de intar sin drink.

Jag tror att han underskattar många tälttanter men jag håller helt med om det han också säger, nämligen att de bästa sommarpratarna är de som berättar om vad de gör snarare än de som berättar om sina liv. Själv vill han ägna sin tid åt att sitt värv som filosof.

Vidare säger han att han inte vill ta sig an något utan att förnya formen för uppdraget. Sommarprat är till sin natur en monolog men Bard vill istället ha en dialog. Han bjuder därför in vännen Aron Flam (som presenterar sig som ”komiker, skribent och enligt mig själv ett geni”) som partner.

Utöver de inledande minuterna består så programmet av ett samtal mellan Bard och Flam – oftast ställer Flam frågor och Bard förklarar varför han tror att den odelbara individen är på väg att dö och ersättas av den samarbetsorienterade dividen. Formatet må vara nytt för ett Sommarprogram men inom filosofin är det väl beprövat.

Bard har i decennier gärna tagit på sig rollen som provokatör i debatten men inget han säger här kan rimligen göra någon upprörd (även om han med sin sedvanligt raka ton avfärdar Descartes sentens ”jag tänker, alltså finns jag” som ”bullshit”). Det han har att säga om hur internet i grunden håller på att förändra världen är intressant och relevant. Tillsammans med Jan Söderqvist var han tidigt ute och talade om de åsiktsbubblor som kan uppstå på nätet och som nu är ett växande problem i alla demokratier. Hans tankar om det nya klassamhället och om modernt ledarskap är något som alla med minsta samhällsintresse borde lyssna på.

I dialog med Flam slår han också ett slag för solidaritet med samhällets svagaste, att de unga borde läsa fler böcker och ser på terrorsekten IS genom en freudianskt raster.

Jag tror att många tälttanter nickade gillande över sin drink.