”Ensamkommande mår väldigt dåligt”
Publicerad 2017-07-06
Den psykiska ohälsan hos ensamkommande ungdomarna är stor, vilket ökar risken för självmord, självmordsförsök och självskadebeteende.
Mujtaba Attai, ordförande för Sveriges Ensamkommandes Förening, är orolig och uppmanar nu till mer stöd och hjälp från samhället.
– Vi måste börja prata med dem i stället för om dem, säger han under seminariet ”På liv och död” under Almedalsveckan.
Under den pågående Almedalsveckan har flera seminarium handlat om psykisk hälsa hos ensamkommande ungdomar och hur samhället på olika sätt kan hjälpa till för att motverka självmord och självmordsförsök.
I dagsläget väntar 15 000 ensamkommande ungdomar på att få besked av Migrationsverket. Många lever i total ovisshet och mår psykiskt dåligt.
Någon officiell siffra på hur många ungdomar som tagit eller försökt ta sitt liv finns inte men en siffra som det talats om tidigare är 4-5 personer.
Möts av väntan och förtvivlan
Mujtaba Attai är ordförande för Sveriges Ensamkommandes Förening (SEF) och berättar att självmord och psykisk ohälsa är ett stort problem.
– Ensamkommande är en utsatt grupp. De har flytt från krig, konflikt och fattigdom. När de kommer hit tror de att livet ska bli bättre och tryggare, men i stället möts de av väntan och förtvivlan. Det skapar psykisk ohälsa och gör att ungdomarna på sikt kan hamna i kriminalitet eller utsatthet.
Alla undrar – får jag stanna?
Mujtaba Attai säger att det är olika faktorer som gör att ungdomarna mår dåligt men att det främst beror på Migrationsverkets långa väntetider.
– De här ungdomarna kommer till ett nytt land, de kan inte språket och känner inga människor. De har jättesvårt att bli integrerade i samhället och och tänker på samma sak varje dag. Kommer jag att få stanna?
Även oförmågan att uttrycka sina känslor i språket kan vara en faktor, förklarar Eva Thyselius som är processledare på Migrationsverket.
– På många språk finns inget ord för psykisk ohälsa, ångest, depression och nedstämdhet. På somaliska används ett ord som betyder galen. Det finns inga nyanser i språket och då blir det en översättningsproblematik.
Migrationsverket: Vi måste bli bättre
Hon och kollegan Marina Bengtsson deltog med Mujtaba Attai på seminariet ”På liv och död” i Almedalen och håller med om att väntetiderna hos Migrationsverket ett stort problem för ungdomarna.
– Vi måste bli bättre på att korta handläggningstiderna och därmed också väntetiderna. Före 2015 var handläggningstiderna inte alls så långa som de är i dag och det är dit vi måste komma igen. Det är en jättejobbig period att först vänta på en intervju och sedan på sitt besked, säger Marina Bengtsson som är bemötandeombudsman vid Migrationsverket.
– Det är även förlorad tid för ungdomarna som hinner bli äldre under tiden.
Enligt Darko Culibrk, projektledare på Riksförbundet för social och mental hälsa måste kunskapen om psykisk ohälsa öka bland ensamkommande
– I stora grupper är den obefintligt hos och synen på det en helt annan. Vi måste avdramatisera ämnet och berätta om varför det är viktigt. Vi måste även börja arbeta förebyggande med detta långt innan det når psykiatrin och ta hjälp av både primärvården och den kommunal verksamheten.
Förslag på ensamkommande kommunikatörer
Tillsammans med Migrationsverket har Sveriges Ensamkommandes Förening föreslagit att utbilda ensamkommande kommunikatörer.
– 90 procent av de ensamkommandes frågor handlar om Migrationsverket. På de här sättet hoppas vi kunna informera ungdomarna direkt på hvb-hemmen då de oftast inte har fått rätt information eller att informationen på boendena inte är tillräcklig, säger Mujtaba Attai.
Han föreslår även att speciella psykologer borde sättas in som stöd.
– I dag tar det nästan två månader att få en tid hos en psykolog. Många har dessutom inte förtroende för myndigheterna och vågar inte berätta allt för Migrationsverket eller socialtjänsten. Jag tror att det vore bra med utomstående psykologer som ungdomarna kan berätta allt för.
– Vi måste börja prata med dem i stället för om dem, säger Mujtaba Attai.