”Han tog alltid i hand och tackade för dagen”

Susanna Nygren

ÄLMHULT Viktoria Ljung, 47 år, var receptionist åt Ingvar Kamprad under tolv år. Hon minns honom som en person som gärna skojade med personalen och som alltid gav mycket kärlek.

– Man fick alltid en kram av honom när arbetsdagen började och när dagen var slut. Han tog också i hand och tackade för dagen, säger hon.

Utanför Ikea i Älmhult hänger idag flaggan på halvstång. Inne i vid entrén köar besökare för att skriva i en kondoleansbok. Gamla som unga vill hedra Ikeas grundare med några rader. 

Bredvid kondoleansboken står ett porträtt med Kamprad. Han tittar in i kameran med glada ögon och ett varmt leende.

– Sådan var han, Ingvar. Han var extremt älskvärd och alla älskade honom, säger Viktoria Ljung.

I 24 år har Viktoria Ljung jobbat på Ikea. Hon började i korvkiosken och jobbade sig sedan uppåt. 

”Väldigt nära relation”

Under 12 års tid var hon receptionist till Ingvar Kamprad och de fick en fin kontakt.

– Vi hade en väldigt nära relation. Han var väldigt medmänsklig samtidigt som han var en kramgo liten gubbe, säger Viktoria Ljung.

Han var arbetsam och vänlig Kamprad, minns Viktoria. Han var mån om att det skulle vara trevligt på jobbet och skojade med anställda.

– Vi brukade slänga käft en del. Om vem som kom först till jobbet på morgonen och sådant, säger Viktoria Ljung.

Lika snäll som han var – lika snål var Kamprad. Viktoria har många minnen från tiden med Ingvar men minns ett speciellt tillfälle när han skulle göra ett jobbigt tandläkarbesök. 

Hon tyckte lite synd om honom och frågade om hon skulle följa med och hålla handen. Han tackade vänligt nej.

– När han kom tillbaka frågade jag om det hade gjort ont. Då sa han ”Det tror fasen att det gjorde ont. Det kostade ju så mycket pengar.” Det var rakt från hjärtat, säger Viktoria och skrattar lite.

”Luften gick ur”

Viktoria fick det tråkiga beskedet om Kamprads bortgång av sin dotter på morgonen.

– Hon ringde och sa att Ingvar var död. Det var så att luften gick ur mig. Det var knappt så att jag kunde gråta. Jag tänkte ”hur ska det nu gå för Älmhult”.

Det var först när hon kom till varuhuset och såg flaggan som var hissad på halvstång som tårarna kom.

– Det kom lite tårar när jag lade blommor vid flaggan.

Många i Älmhult sörjer idag bondsonen som satte bygden på världskartan.

– Jag har gråtit idag. Jag ringde mamma direkt. Hon har varit jätteledsen också för hon har jobbat många år för Ikea, Tess Holden, 21 år.

Hon är tacksam för det som Ingvar har gjort för Sverige, Älmhult och henne själv.

–  Jag har mycket att tacka honom för. Jag har fått jobb nu på kundtjänst här, säger Tess Holden.

helskärm

”Min stora idol”

69-årige Jan Karlsson var en av de som dröjde kvar länge vid kondoleansboken. Han har växt upp i samma by som Ingvar Kamprad, Agunnaryd och ville hedra honom med några kärleksfulla ord.

– Han var min stora idol. Man har alltid sett upp till honom. Han har sysselsatt människor och gjort mycket för bygden och hela Sverige, säger Jan Karlsson.

Viktoria Ljung skrev också i boken. Hon hade en speciell hälsning till Ingvar.

– Jag skrev ”Hälsa Maggan. Nu får han träffa sin Margareta igen”.