Dödligheten i cancer minskar
Uppdaterad 2019-07-31 | Publicerad 2018-12-18
Allt fler svenskar drabbas av cancer, men allt färre dör av sin sjukdom. Men trots att dödligheten i cancer går ner finns det fortfarande många cancersjukdomar som skördar tusentals svenskars liv.
Dödligheten i cancer fortsätter att minska. Detta trots att antalet svenskar som drabbas av elakartade tumörer ökar.
Det konstaterar Socialstyrelsen efter att ha analyserat den senaste statistiken.
– När man tittar på dödligheten justerat för åldern så minskar den. Och det är en minskning som pågått väldigt länge, säger David Pettersson, utredare vid Socialstyrelsen.
Om allt fler drabbas kan det vara logiskt att tro att även allt fler dör av sin sjukdom, men så är det alltså inte.
– Det beror dels på att de cancersjukdomar som ökar mest har en relativt låg dödlighet, som hudcancer eller sköldkörtelcancer, dels på att behandlingarna blir bättre, säger David Pettersson.
Kvinnlig lungcancer
Därmed inte sagt att det inte finns oroväckande trender i siffermaterialet. En sådan är att allt fler kvinnor drabbas av lungcancer, en sjukdom med hög dödlighet. Förra året dog 1 900 kvinnor av denna diagnos. Tjocktarmscancer och cancer i bukspottkörteln är andra cancersjukdomar som fortfarande orsakar många dödsfall.
– Malignt melanom (elakartad hudcancer) är också en farlig sjukdom, men det är långt fler som får diagnosen malignt melanom än vad som dör av sjukdomen, säger David Pettersson.
Förra året fick drygt 61 000 svenskar en diagnos med någon form av elakartad cancer, att jämföra med drygt 60 000 året dessförinnan. De vanligaste cancerformerna är, liksom tidigare år, prostatacancer för män och bröstcancer för kvinnor.
Tydlig trend
Vad gäller bröstcancer är den långsiktiga trenden tydlig. Allt fler kvinnor drabbas, men färre dör. År 1970 diagnostiserades 92,8 tumörer per 100 000 åldersjusterade invånare. Därefter har antalet tumörer ökat stadigt, nästan för varje år. Motsvarande siffra 2017 var 187,1 tumörer.
Men under motsvarande period har antalet döda individer minskat från 32 år 1970 till 28 år 2017, med en topp däremellan 1988 då 37 kvinnor per 100 000 dog av sin bröstcancer.
För prostatacancer, däremot, är trenden inte alls lika tydlig, eventuellt beroende på frånvaron av ett screeningprogram liknande mammografi för bröstcancer. Sett över tid har antalet diagnostiserade prostatatumörer ökat, med en topp 2004 då 234 tumörer per 100 000 invånare diagnostiserades.
Dödligheten i prostatacancer följer inte heller samma nedåtgående trend som för bröstcancer. Visserligen går kurvan svagt neråt, men detta från "rekordåret" 2003 då nästan 60 män per 100 000 invånare dog av sjukdomen.