Juristen: Det är skrämmande

Varken företaget Sprakab eller Migrationsverket bryr sig om språkanalytikerna har utbildning eller ej.

Skrämmande, tycker juristen Byron Törnström.

– Om de inte har utbildning i språk, ja då kan man inte lita på vad de säger.

Byron Törnström jobbar med migrationsfrågor. Han var ombud för Mohamed, som först skulle utvisas efter ett utlåtande från en av Sprakabs analytiker.

Tack vare att Uppdrag granskning tog upp hans fall har Migrationsverket beslutat att han får stanna.

Enligt Törnström har språkanalysen ett betydande bevisvärde.

– Det innebär i min värld att det står och faller med vad analysen säger. Det är skrämmande, säger han.

Han är djupt oroad av att varken Migrationsverket eller Sprakab, som verket anlitar, har något utbildningskrav på språkanalytikerna.

Språkanalysen används för att bestämma varifrån människor härstammar. Brister i analysen kan innebära att människor utvisas till fel land.

– Jag tycker att det är extremt rättsosäkert. Att låta människor som inte har utbildning i språk avge sådana utlåtanden, säger Törnström.

– Man har alltid i svenskt rättsväsende premierat människor som har utbildning till stöd för sina påståenden. Det gäller samhället i stort. De här är sakkunniga och ska vara experter på språk. Om de inte har utbildning i språk, ja då kan man inte lita på vad de säger.

Migrationsverket hävdar dock att även en lingvist är med och beslutar i analysen. Det räcker inte, anser Törnström.

– Lingvisten kan inte språket och analytikern kan inte lingvistik. I min värld så blir det ”vi får se sa den blinde till den döve.” Det är analytikern som är modersmålstalande, den som påstås kunna somaliska.

I Migrationsverkets beslut står det att analytikerna är granskade och testade av företaget Sprakab. Migrationsverket uppger att det inte har någon anledning att ifrågasätta deras kompetens.

Analytikern är dessutom alltid anonym. I Mohameds fall var det analytiker nummer EA20. Anonymiteten gör det omöjligt att granska analytikerns kunskap. De juridiska ombuden får inte heller möjlighet att förhöra personen.

– Jag har aldrig sett det här förfarandet någon annanstans i rättsväsendet. Att man accepterar hemliga vittnen, hemliga sakkunniga. Aldrig har jag sett att människor har fått dölja sig på det här sättet. Om det får fortsätta så här håller Migrationsverket på att utarbeta en ny praxis.

Att både Migrationsverket och Sprakab lyfter upp talang, tycker han är märkligt.

– Migrationsverket har kontrollskyldighet att det sakkunnigutlåtande, som används av dem, kommer från personer som har utbildning. Det finns väl ingenstans i svenskt rättsväsende som man skulle säga att någon har talang för att analysera narkotika eller dna.